Men hur skapas ett bra förhållande?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

 Jämfört med företag är idrottsföreningar ett under av instabilitet och opålitlighet. 

Företag har – trots kvartalsekonomitänket – ofta både hyfsat långsiktiga och realistiska mål, stabila styrelser och (får man hoppas) god ekonomi.

Men hur skapar man ertt bra förhållande till partners

Det är en konst att komma överens och ha samma uppfattning om mål och visioner.

 

Idrottsföreningar däremot, ja de har dröm- ibland rena fantasimål i form av idrottsliga framgångar, förhoppningar om att deras aktiva kvalificerar sig till internationella mästerskap och om avancemang i seriesystem eller ”spel ute i Europa”. De har ekonomier som bygger på arrangemang eller sponsorer – förhoppningsvis både och. Och de har styrelser som i princip helt kan bytas ut på två år.

Går målen och ekonomin ihop?

Att ha höga mål kan förstås kosta mer än det smakar. Man kan satsa grymt stora belopp på nyförvärv, övergångssummor, spelarlöner, arenor, träningsanläggningar etc. Men når lubben inte de idrottsliga framgångarna uteblir kanske också de tänkta intäkterna i form av framgångsbonusar, tv-rättigheter, biljettförsäljning och merchandise. 

Det är lätt att leva över sina tillgångar. Och många gör det.

Att bygga sin ekonomi på arrangemang funkar ofta ändå ganska bra. 

Är det riktigt framgångsrika arrangemang med ”säker biljettförsäljning” eller många deltagare i exempelvis olika typer av långlopp är det möjligt att bygga upp en förhållandevis säker ekonomisk grund. Men kommer det en eller annan pandemi emellan finns sällan resurserna för att klara ett eller flera magra år. 

Och att ha en ekonomi som bygger på sponsorers välvilja (eller snarare: på sponsorers vilja att investera för att få tillbaka värde i form av kännedom, PR och försäljning) kan ju också vara riskabelt för en klubb. För även om både klubbens och sponsorn vill skriva långsiktiga kontrakt är många lite mer försiktigt med det. 

Klubbar extremt känsliga 

En orsak är förstås en förenings rykte. Eller det negativa rykte som uppstår på grund av enskilda aktiva eller ledare . 

Som när en tränare som går ut och gör rasistiska uttalanden, en aktiv som slarvat med vistelserapporteringen och därmed döms för dopingförseelse, en spelare som anklagas för våldtäkt eller sexuellt ofredande, eller någon i styrelsen som gör något brottsligt kan ju innebära att mer eller mindre trogna sponsorer snabbt kliver av. Det kan ju även vara inskrivet i sponsoravtalet. För vilken sponsor vill förknippas med negativa skriverier?

En annan orsak är det där med den befarade instabiliteten i klubbarnas ledning. Föreningens styrelse utses i demokratisk anda på ett årsmöte. De allra flesta årsmöten är ganska glest besatta, så den där ”demokratiska andan” är de facto begränsad till ett fåtal personer på årsmötet. Därföret kan detuppstå problem och det finns utrymme för rena kupper där utvalda personer blir ledamöter. Ofta väljs de på två år, medan ordföranden utses för ett år. 

Det här är förstås en risk för en sponsor som vill vara långsiktig. 

Tänk dig en allsvensk fotbollsklubb där fansen ¬– eller ”svansen” ¬– får in eller flera ledamöter (efter en visserligen demokratisk process) i styrelsen. Eller där man på samma demokratiska villkor väljer en galenpanna till ordförande.

Jo, tänker du, men det är ju ändå bara hälften av ledamöterna som väljs den ena året och resterande hälft nästa. Sant, men säg att den nya ordföranden faktiskt är en galenpanna med en alldeles egen agenda. Då är det inte säkert att de kvarvarande ledamöterna väljer, vill eller orkar vara kvar hela perioden.

De står för värderingarna

Som sponsorer har vanligen värderingar, inför klubbar, med evenemang och inte minst med människor. Det är människorna i klubben som skapar och står för värderingarna. Det är de som bygger klubben och skapar och genomför arrangemangen.

Så …

… hur ska klubbarna se till att man har rätt människor på ledande poster? 

… hur ska sponsorerna veta att deras avtal följs och genomförs av ”de goda krafterna”? 

… och hur ska man stabilitet uppnås, liksomtillit och framtidstro i symbios mellan sponsorer och klubbar?

Ja, där har du ett par viktiga frågor att ta med i styrelsearbetet och i samtalen mellan sponsorerna och klubbledningen.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Näsfjället är högaktuellt igen. Nu är anläggningen ute till exekutiv auktion. Intressenter har hört av sig, men konkursförvaltaren Henric Schef vill ha bättre betalt.

– Vi måste ha mer än tio miljoner kronor. Det är anläggningren värd. fastslår han.

Det ännu regerande mästarlaget, Luleå Hockey, tar höjd för framtiden. Efter beslut i Luleå kommun får föreningen köpa Coop Norrbotten Arena för 137 miljoner kronor.

- För oss är det en nödvändig investering, om vi inte utvecklar arenan kommer vi inte att ha ett elitlag i Luleå om fem år, säger klubbdirektör Stefan Enbom.

Arenan är i dag sliten och behöver anpassas för dagens krav – bland annat avser Luleå Hockey att öka publikkapaciteten från nuvarande 6 150 åskådare till cirka 7 000.

tidig specialisering både bland föräldrar och klubbar.  I pslutänden påtrenden hotar idén om idrott för alla.

Centrum för idrottsforskning (CIF) har tillsammans med forskare och experter analyserat orsakerna bakom kostnadsökningen och hur marknadskrafterna på olika sätt påverkar föreningsidrotten.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Hela havet stormar inför Svenska Tennisförbundets årsmöte den 26 april. 

 Valberedningens ordförande Petra Tedroff har avgått i protest mot miljardären Christer Gardells krav att få bestämma sammansättningen av den styrelse som ska väljas.

Gardell meddelade redan i höstas att han var beredd att stödja svensk tennis med 100 miljoner kronor under en fem-årsperiod – mot att den nuvarande styrelse lämnar och att hans finanskompis, Ulf Rosberg, Djursholms Tennisklubb, väljs till ordförande.

Årets upplaga av Uppesittaren hade många vinnare. Inte minst åtskilliga föreningar som under en kväll tjänade 158 miljoner i överskott. 

Drygt fyra timmars fullspäckad uppesittarkväll, som dessutom firade 30 år, gick i mål strax efter midnatt och mot julafton. Vinster till ett värde av 270 miljoner lottades under aftonen ut av programledarparet Lotta Engberg och Daniel Norberg.

Under ett år då SVT-sporten for land och rike runt och sände hem bilder från mindre tävlingar och mästerskap kommer nu efterräkningarna. Koncernen ska spara inte mindre än 355 miljoner kronor. – och det kommer att visa sig i TV:n, eller rättare sagt, det blir färre bilder och rapporter då Sporten får lägre prioritet.

Herman Johansson stod för s sju mål och åtta målgivande pass från sin wingback-position och dessutom fick han i år göra landslagsdebut och därför flyttar han  till USA och den den amerikanska MLS-klubben FC Dallas.. Samtidigt står det klart att Mjällbyhar värvar sex spelare, Och det är lika med 10 miljoner in för Herman och 10 miljoner ut för nye daansken, Max Nielsen