Varken RF  eller  de stora specialförbunden, som ishockeyn fann mödan värt att visa sin oro, och irritation över vad nya det publiktaket om max 500 personer kommer att innebära för den egna verksamheten.

Nog hade de varit klädsamt om SHL:s vd, Jenny Silfverstrand, gjort sällskap med sina kompisar från kulturlivet på riksdagshusets åhörarläktare. Där hade också funnits plats för Ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson.

En riktigt sargad liga

Visserligen fick idrotten lämna kulturdepartementet vid den senaste regeringsombildningen, men att idrott är vår i särklass största folkrörelse och del av vårt kulturliv är oomtvistat.

SHL är i vinter en sargad och komprimerad liga. 

Sargad därför att SHL-lagen blöder ekonomiskt. Lag med stora arenor, som Frölunda förlorar i uteblivna publikintäkter upp till 1.5-2 miljoner kronor per matchtillfälle. För Oskarshamn, med ligans minsta arena, är publiktappet inte lika kännbart

Komprimerad därför att smittspridningen har vänt upp och ned på spelprogrammet och SHL:s sportchef, Johan Hemlin, har en näst intill omöjlig uppgift att hitta nya matchdatum. Lägg till OS i Peking i februari och att förbundskapten Johan Garpenlöv tvingas välja fler SHL-spelare än som var tänkt till Tre Kronor.  Något som ger SHL-lag rätt att skjuta på matcher ytterligare.

Ett troligt scenario är att Hemlin och Co. tvingas avgöra slutspelet i bäst av fem i stället för bäst av sju matcher.  Att senarelägga VM i Finland, 13-29 mal 2022, är förstås helt utsiktslöst.

Nej mästarlaget måste koras i början av maj, det är det som gäller.

Då är det också bokslutstid för SHL-lagen. Säsongen 2020-2021, pandemisäsongen, var regeringens krisstöd mycket värdefullt och flera klubbdirektörer vittnade om att miljonrullningen via RF var tungan på vågen i den slutliga balansräkningen.

Ännu har jag inte hört rop från SHL-lagen om ekonomisk nödhjälp för att rädda ännu en säsong. Eller har lagen samlat i ladorna och känner sig tillfreds med den årliga uppräkningen av TV-avtalet med C-More gruppen?

Nej, det är knappast troligt, RF-ordföranden Björn Eriksson kan räkna med propåer från ishockeyn vilken dag som helst.

 Regeringen lovade i ett tidigare skede totalt 800 miljoner kronor i så kallat återstartsbidrag för perioden 2222-2224, Varav 400 miljoner har öronmärkts för 2022.

Nu finns en rädsla av att  krisstöd, med anledning av de senaste restriktionerna, kommer att räknas av från ”utlovade” 400 miljoner. Frågan är hur nye finansministern Mikael Damberg kommer att tackla kravet från idrotten. 

En stängd idrottsvärld

Coronakrisen och idrotten har också blivit ett högintressant ämne för forskarvärlden. På Malmö universitet har Daniel Svensson tagit sig an uppgiften att fånga röster från en stängd idrottsvärld – det är också namnet på det projekt har redogjort för i radions studio 1.

-Syftet har varit att öka kunskapen om coronakrisens effekter på elitidrott kontra breddidrott, motion och fysisk aktivitet och supporterskap. Svaren är inte entydiga men är intressanta ur många synvinklar, säger Daniel Svensson i samtal med Idrottens Affärer.

-Intressant är den balansakt som regeringen tvingats till för att  minska pandemins ekonomiska effekter. För det framtida supporterskapet är ovissheten stor, en slutsats är att elitföreningar tvingas jobba hårdare i framtiden för att behålla sina stora åskådarskaror.

-Vi har funnit att andra intressen kan ha tagit över, i stället för att följa sitt lag från läktarplats. Det kommer att krävas ett nytänkande av föreningslivet för att dels rekrytera, men också för att behålla de redan trogna, menar Daniel Svensson.

Fortsättning följer i ämnet corona och ekonomi.

 Det kan vi vara övertygade om, men självmål som idrottens uteblivande vid Helgeandsholmen borde kunna undvikas.