Hur faen har de lottat egentligen?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Tyskland och Spanien har imponerat mest av favoritlagen hittills i EM. Men de kommer att drabba samman redan i kvartsfinalen. Om inte Danmark och Georgien överträffar sig själva.
Hur som helst; många bra har svikit, okända namn överraskat.
Men först av allt; vad är det som hänt i Tyskland egentligen.
Anfallsparet med kapacitet, de vet vi. Harry Kane och Ollie Watkins De här två skapar hopp bland alla fans,Foto: AP Photo/Michael Probst som skaparhar stora förh

 

Jag såg mitt första VM i Västtyskland 1974, när tyskarna (med Beckenbauer, salig i åminnelse, var den store dirigenten) och Sverige gjorde sensation med en femteplats som med lite tur kunnat vara ett brons och såg mitt sista VM på plats när Tyskland åter arrangerade VM 2006 - allt var perfekt.

Inte sig riktigt likt

För det brukar vi alltid säga; tyskarna vet hur man arrangerar och jag minns att Franz Beckenbauer, då (2006) VM-general sa, när han var i Stockholm för att medaljera Lennart Johansson för att jobbat så hårt för att ge tyskarna mästerskapet, att ”du kommer att få se det bästa mästerskapet någonsin, i en ny tid, ett nytt land och en ny fotboll.” Visst allt var perfekt.
Och så nu; tågen som var försenade ( i Tyskland ??), planerna som såg usla ut och, värst av allt, en säkerhet under matcherna som inte fungerade alls. Hur lätt som helst, tydligen, ett ta sig in på planen och få en selfie med Ronaldo. Det är ju inte bara fånigt, ett enda stor skämt; det är under all kritik. Fullkomligt livsfarligt i den tid som är vår. Med alla dårar som, av olika skäl, bara är ute för att jävlas med folk. Alla stora mästerskap är idag riskabla.
Ärligt talat är väl garanterad säkerhet någonting vi bara kan drömma om. Allt ifrån pojkstreck till politiskt orkestrerade aktioner för att störa, oroa och terrorisera måste tas med i beräkningen. Inte ens Tyskland är sig likt i dessa tider.

Tyskland levererar

Jo, möjligen på ett sätt. Så ser det i alla fall ut efter gruppspelet; Tyskland levererar. Som vanligt. Visserligen skall väl 5-1 mot Skottland och 2-0 mot Ungern inte överskattas - det var ju EM:s kanske två sämsta lag man skickade hem - och visst fanns mera att önska i 1-1-matchen mot Schweiz men nog känns det som att Danmark får det svettigt i sin semifinal mot tyskarna. Det tycks ju i alla fall som att de mera ”framåtlutande” (varför använder jag det ordet, jag hatar det egentligen) lagen har störst framgång, att de tydliga ”bollinnehavslagen” har fått lite att tänka på.
Danmark befinner sig någonstans mittemellan. Laget gjorde sensation med en semifinal senast, EM 2020 som flyttades fram ett år och som vi tyvärr minns mest för den chockartade händelsen med Christian Eriksen. Att han finns med ännu med sin klokskap och sin passningsskicklighet är förstås bara alldeles ofattbart och fantastiskt. Danmark gjorde en finfin första halvlek i sin andra match mot England men man ser inte de stora linjerna i spelet från förra EM, inte tillstymmelse till de brakande genombrotten då. Men tre matcher i EM utan att förlora kan inte helt viftas bort.

Slitsamt sommarjobb

England är förstås ett kapitel för sig. Alltid. Engelsmännen har ju, typ, alltid pokalen med sig när de kommer till ett mästerskap, den skall bara försvaras. Men det kommer alltid någonting emellan. Nu vet jag inte riktigt vad man skall tro men att se Premier Leagues främste spelare under våren, Phil Foden, uppträdda så tamt och viljelöst får mig att reflektera över fotbollen och dess intensiva spelkalender.
De stora stjärnorna i de bästa klubblagen spelar oftast, kommer längst i turneringar (cuper och Champions t ex), nyttjas mest och kommer mest slitna till ett EM mitt i sommaren. De hade egentligen behövt vila nu. De hade säkert helst varit lediga nu istället för att tillbringa semestern med att ta ett sommarjobb i nationens tjänst. Men bäst att inte säga för mycket; det är ju nu EM börjar. 
Spanien har imponerat mest. Full pott och i lite ny skepnad. Det är inte det gamla Spanien (det bästa Spanien), det som hade Xavi, Iniesta, Pujol, Villa och Torres i laguppställningen och dominerade från 2008 till 2012. Men det var också en spansk fotboll som gick lite vilse i sin obändiga ambition att aldrig låna ut bollen och, om så olyckligt skedde, snabbt återerövra den. Det är lite enklare nu, lite rakare, lite flera hot och attack.
Och bara det att släppa fram en 16-åring (Yamine Yamal) i laget och ge oss chansen att försöka begripa hur en så ung människa kan bete sig så moget på en fotbollsplan, är ju värd applåder.

Herrgårdspatron

Men kanske har vi ändå reagerat mest på det oförväntade. Att Ukraina tog lika många poäng som gruppfavoriten Belgien men hamnade sista av alla 4-poängsnationerna. Med en imponerande kämpaglöd och med en uttalad ambition att ge så mycket glädje som möjligt till sitt hårt sargade och utsatta land. De lyckades. De kan vara stolta. De gav kärlek och fick kärlek tillbaka och det var vackert. Vad har Belgien hållit på med? Stjärnan de Bruyne har bara glimtat till då och då, sovit däremellan och store, starke Lukaku har haft VAR emot sig. Georgiens seger över Portugal var välförtjänt - även om portugiserna redan var klara för fortsatt spel - men det var närmast komiskt att se f d storstjärnan Ronaldo spatsera omkring som en gammaldags herrgårdspatron och vänta på att arbetarna skulle skulle slita för att han själv skulle få glänsa med en riklig skörd. Och så jävla arg han var!
Frankrikes två mål på tre matcher (ett självmål och en straff) väcker också frågor. Svaren kanske kommer från en maskerad man som vanligtvis har näsa för mål.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

- Vi vill ha stabilitet, vi måste också vara lyhörda för verkligheten. Det är ansträngt i många av våra klubbar., säger Hockeybasen Anders Larsson.

Verkligheten i SHL är att lönenivån väcker uppseende, inte minst efter en analys av kreditupplysningsföretaget, CreditSafe. 

I en sammanställning av företag med högst snittlöner i landets kommuner är Örebro Elithockey AB i topp i Örebro kommun bland alla bolag. SHL-laget Örebro HC:s moderbolag har 65 anställda och en årslön på i snitt 774 000 kronor.  Då ingör ändå inte Lön till styrelse och vd. 

SHL-ettan Brynäs nobbades helt av Tre Kronors förbundskapten Sam Hallam då han presenterade sin trupp till Beijer Hockeys Games, 6-9 februari,  då Avicci Arena återinvigs efter en totalrenovering i miljard-klassen.

Ingen Brynäs-spelare föll Sam Hallam i smaken, det är förstås anmärkningsvärt. Som nykomling har Brynäs krossat allt motstånd, slagit knock på förhandstipsen i höstas och framstår nu som en seriös guldkandidat

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Ängelholms kommun föregår med gott exempel och bildar skolar för många andra kommuner. Skåningarna går ut öppet med hur mycket de vill sponsra föreningarna i bygden. Och de uppger också hur mycket pengar respektive klubb får.

Viaplays utbud just nu är av rekordformat.Skidor i mängd är vi vana vid. Nnyligen förlängdes alla rättigheter för all skidsport, med undantag för skidskytte, till och med säsongen 2030.

Närmast kan vi se fram emot  hockeyns Nations Cup  i Montreal, Kanada och Boston, USA med Sverige, Finland, USA och Kanada. samt senaste tillskottet, Fotbollsmagasinet Tiki-Taka.

Mästartiteln är säkrad, men det betyder inte att arbetsro infinner  sig i Malmö FF. Många spelarfrågor behöver slutföras.

På tisdagen tillkännagav  MFF-ledningen att skyttekungen Isaac Kiese Thelin förlänger sitt kontrakt med MFF. Den 32-årige forwardens nya avtal gäller till och med 2026.