Krönika: Vi köpte några lotter - en hette Potter!

Och så vevades tombolan runt, en stod det Nations League på, sämsta gruppen, Sverige vann den och så nu detta- ett svenskt lag som såg ut på lite gammeldags vis med en förbundskapten som visste var möjigenheten fanns, skriver Åke Stolt..

Potter och Gyökeres

Plötsligt står det monumentala VM-kvalet fram som ett ännu större fiasko och ännu klarade det faktum att svenska lag inte skall tro att de kan prata med de lärde på latin utan tala sitt eget, robusta, lite vulgära fotbollsspråk. Det finns en skönhet i det också, det ger en speciell tillfredsställelse att se att det går - precis som Mjällby gjorde i Allsvenskan - att välta även de största pjäserna och göra göra schack matt.

Sverige var inte spelmässigt bäst i någon av de här två knockoutmatcherna, men med en förbundskapten som förstod att rätta munnen efter matsäcken, att försvaret (också med reservmaterial) måste byggas med stenar som står emot attackerna, som krävde mittfältssvett ur alla skjortor och så visste han, som den trollkarl Potter ju är, att han hade ett äss i rockärmen. 

Skall vi koka ner den här svenska fotbollsbragden, den som var ouppnåelig för bara ett halvår sedan, till bara två namn så blir det förstås Graham Potter och Viktor Gyökeres. En klok man som ger spelarna möjligheter att föra ett spel som de klarar av, skapa en trygghet och en förmåga att bita ifrån så bra och så ofta mot ett bättre spelande lag att chanserna till slut öppnar sig. 

Anthony Elangas fantastiska 1-0-mål efter en klackspark från Ayari, Gustav Lagerbielke, som väl ingen trodde skulle kunna bli en svensk matchhjälte med en vacker nick på Benjamin Nygrens frispark och så, efter att polackerna hade pressat Sverige hårt och kvitterat två gånger, kommer inhopparen Gustav Lundgren in, visar mod, gör en dribbling, chanser öppnar sig för Bergwall och några till innan Viktor Gyökeres smäller in sitt fjärde mål på två playoff-matcher och sällar sig raden av svenska VM-kvalhjältar.

Unikt i svensk fotboll

Efter alla misslyckade rekryteringar som Svenska Fotbollförbundet gjort i sina ledningsfunktioner de senaste åren måste man ändå ge det nya styret en eloge för valet av Graham Potter, mannen som skapade ett fotbollsunder i Östersund men inte lyckats lika bra under sin tid i engelsk fotboll. Han har fattat  vad den svenska fotbollstraditionen står för, att det är precis så här - inte sällan utspelade men som vinnare till slut - som många, historiska svenska fotbollsframgångar har kommit. Hans val av Kristoffer Nordfeldt i målet, en känslig post att besätta, blev också en succé. Lite tveksam på polackernas 1-1-kvittering kanske men också med några strålande och avgörande räddningar.

Att ett totalt tillplattat svenskt landslag reste sig efter att ha varit knockat betyder ofantligt mycket och vi går mot en sommar som en hel nation kan möta med högburet huvud. Potter har skrivit ett långt kontrakt och med de här två segrarna mot Ukraina och Polen och med den enkla men tydliga operation han gjort, känns det som en självklarhet. Han har förstått var Sveriges lilla chans fanns gömd. 

Det han skapat på rekordkort tid är något alldeles unikt i svensk fotboll, han har bara haft några få träningar på sig att vända en skuta som var på väg mot avgrunden.

Större än själva VM

Intresset här hemma hålls vid liv för vi har ett mera konjunkturkänsligt landslag idag än förr. Nu måste det erövra och förtjäna sin gunst, nu är det inte självklart omhuldat när klubblagen växt sig i styrka och betydelse, missas VM landar våra intresset på annat håll. 

Nu rullar mer än hundra miljoner in i den svenska kassakistan, sponsorerna blir nöjda, förbundet får ett förbättrat ekonomiskt utrymme. 

Ett VM stjäl hela sommaren och får ett om än aldrig så festligt midsommarfirande att förblekna. Bad och sol hinner man med ändå och det finns alltid fontäner att svalka sig i, storbildsskärmar också för publik i badshorts.

Sverige gjorde ett katastrofalt VM-kval. Rekord i uselhet. Förluster mot Kosovo. Hela lagret av skämskuddar sålde slut på Ikea. Vi fick den här andra chansen oförtjänt  tack var en nödkonstruktion vid namn Nations League. 

”Det är sådana här matcher man drömmer om att få spela”, sa lagkaptenen Victor Nilsson-Lindelöf innan matchen och som resultatet nu blev är det förstås sant. 

Från totalt mörker, ut i ljuset, längtan till sommaren och det stora äventyret . 

Och så många fina spelare Sverige har, som rätt organiserade, är värda att få  vara med där de allra bästa samlas.

Idag är det första april. Mycket kommer att sägas som vi inte skall tro på. Men säger någon att Sverige spelar VM i sommar så är det alldeles, alldeles sant. Jag såg det med egna ögon.