Besvikelsen växer i Malmö
Jag har Sveriges vackraste väg - genom den underbara Pildammsparken i Malmö - till allsvensk fotboll. Jag cyklar dit med en ljusblå själ, falskeligen emballerad i en boett av tillkämpad objektivitet. Med ålderns rätt, efter mer än femtio år av journalistisk neutralitet, har jag kommit ut som ”ljusblå”. Det hindrar mig inte från att koppla på min kritiska blick när jag ser något som mest liknar ett påbörjat haveri.

Malmö FF var allas favorit, klubbens egen analys slutar i att laget är bra nog för guld i höst och ett framgångsrikt kval till Champions League. Ingen trupp i Allsvenskan är bredare och bättre än MFF:s har jag fått höra, både utifrån och ”inomskärs”.
Och det kanske mest bedrägliga av allt; efter en ny förlust, 1-2 mot IFK Göteborg på hemmaplan, framhärdade likväl tränaren Magnus Pehrsson att ”vi har ett lag och ett spel som kan ta SM-guld.”
Självbildsanalysen görs just inte djupare än så.
Grus i maskineriet
Efter åtta spelade allsvenska matcher har den allsvenska storfavoriten gjort tio mål och släppt in tretton på åtta matcher. Blott tre segrar. Mot lagen som i skrivande stund är placerade på tionde (Djurgården), tolfte (BP) och trettonde (Elfsborg) plats.
Det ligger sju lag före, det är åtta poäng upp till serieledande Hammarby (med en match mindre spelad).
Om guldet ännu inte malts ner till sand så är det i alla fall inte mera än grus kvar. Och det stör maskineriet.
Jag har från allra första början värjt mig mot påståendet att MFF 2018 skulle ha den bredaste och bästa truppen och därmed äga förutsättningen för ett nytt guld.
Inte tillräckligt bra
Mer än en fjärdedel av Allsvenskan är spelad - Malmö FF vinner inte guldet i år. Ty även om det statistiskt lätt går att räkna ut hur ekvationen skall gå ihop för att MFF skall hamn överst i tabellen, så stupar det på det vanligaste och helt logiska skälet att spelarna (och möjligen inte tränaren heller) är tillräckligt bra.
MFF är ensam i Sverige om De två stjärnorna (tjugo guld) och är 2000-talets klart bästa lag i Sverige. Guld 2004, 2010, 2013, 2014, 2016, 2017.
Framgångsrika kvalmatcher och gruppspel mot Europas stjärnlag under 2014 och 2015 gjorde klubben till den överlägset rikaste i svensk idrott genom alla tider. Snudd på en halv miljard.
Möjligen bedövad av detta faktum men också med en logisk tilltro till pengarnas makt i fotbollen, trodde vi oss ana en svensk utmanare i europeisk toppfotboll mera varaktigt.
För hur skall svensk fotboll annars kunna ta språnget, hur är ett lyft mot i varje fall hygglig europeisk mellannivå möjlig utan ekonomiska muskler, byggda med hjälp av den ”pengadoping” som Champions League erbjuder.
MFF skulle rusa ifrån, skaffa sig ett ointagligt försprång, kunna konkurrera på spelarmarknaden, dra till sig ännu mera finansiärer; framgångsspiralen såg inget slut.
Ett mer än svagt Champions League-kval i fjol, en rent bedrövlig start på det allsvenska 2018.
För dåliga värvningar
Det är klubbens egen självbildsanalys som kanske förvånar mest. Att man talar om sitt lag som vore det av samma klass som de senaste åren.
Jo Inge Berget, Anders Christiansen, Anton Tinnerholm, Erdal Rakip var fyra betydande guldspelare som försvann.
Ersättarna är bleka kopior eller inga kopior alls.
Sportchefen Daniel Andersson har hyllats (och aldrig kritiserats) av klubbens hovreportrar för sina spelarköp. Just nu pågår rättegången mot Kingsley Sarfo, åtalad för våldtäkt i två fall mot minderårig. Sarfo var ett problembarn redan i Sirius men ingenting nådde märkligt nog MFF:s öron innan man slängde tio miljoner i sjön på en spelare som aldrig mera kommer att ta på sig den ljusblå tröjan.
Och alldeles oavsett det hade han aldrig lyft laget om han spelat. Bonke Innocent kom från Norge med superlativer i släptåg men har bott på en bänk på Malmö stadion för blivande A-lagare sedan han kom hit.
Erik Larsson kan inte alls fylla tomrummet efter Tinnerholm, Fouad Bachirou (från Östersund) är en Potter-skolad finlirare men föga hotfull. Han oroar aldrig motståndarmålet. Sören Rieks och Arnor Traustason har hittills inte visat att de passar väl in i MFF.
Saknar kreativitet
Klubben skaffade sig en plattform att växa ifrån men det som nu (inte) händer ger också en fingervisning om att inte ens ökad guldhalt och hundratals miljoner räcker för att växa ur ett trångt, svenskt mode och nå de stora vidderna. Det tycker jag känns lite dystert.
Det sägs vara för mycket taktik och teori runt laget (jag har länge undrat över Jens Fällströms roll i sammanhanget, han sitter och tittar i en dator hela matcherna) men likväl; bara Brommapojkarna har släppt in fler mål.
Det kreativa spelet är nästan obefintligt. Carlos Strandberg har visserligen gjort några mål på sistone men både han och Jeremejeff saknar teknisk funktionalitet. Strandberg spåddes en lysande framtid men har inte utvecklats alls.
Killen är bara 22 år och är i sin sjunde (7) klubb. Det säger någonting. En tydlig kreatör finns i laget, blott 19-årige Mattias Svanberg. Han har stora delar av säsongen befunnit sig 40-50 meter från motståndarmålet.
Det och lite annat - alla meningslösa, torftiga inlägg bland annat - får mig att tvivla också på tränaren Magnus Pehrssons förmåga att få det här laget att sväva en bit ovanför den svenska ankdammen.
Fotnot: efter att texten skrevs har Malmö FF förlorat i Cupfinalen mo Djurgården som vann med 3-0. Det innebär att kritiken ökar i styrka i Skåne.
Mest lästa just nu
Svenska Bandyförbundet drabbas av en rekordstor ekonomisk smäll. Nu avslöjas att underskottet är på nästan 5 miljoner kronor för 2022/2023. En av anledningarna är att Ryssland exkluderats och att det internationella utbytet inte blev som det var tänkt.
Idrotten kan vara en riskmiljö för mäns våld mot kvinnor. Samtidigt är idrottsrörelsen en viktig aktör för att minska detta allvarliga samhällsproblem. Det visar en regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning.
– Ideella ledare, volontärer och frivilliga föräldrar har motivationen, viljan och energin finns stora möjligheter, fortsätter Susanne Strand
PGA-touren och Europatouren går ihop med LIV-toren. Det skulle kunna vara en första öppning mellan Svenska Golfförbundet och Henrik Stenson. Men icke.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Norge och skidsport.Då finns det pengar om nån gång, kan vi tro.Men det stämmer inte alls. .På onsdagen fick landslagsåkarna beskedet att det blir nedskärningar till kommande säsong på grund av ekonomin.
Intresset för Obos Damallsvenskan fortsätter att stiga; det mediala intresset ökar liksom publiksiffrorna. Också intresset från spelmarknaden ökar. Generellt spelas det för 20 miljoner kronor på varje damallsvensk match, en tredubbling jämfört med för tre år sen. Med den ökade omsättningen ökar också risken för matchfixning. Något som Elitfotboll Dam (EFD) och huvudsponsorn Svenska Spel aktivt informerat samtliga lag i damallsvenskan och Elitettan om under våren.
Expressen har tagit ett nytt, kreativt grepp. Med början på onsdagen inleds den nya podden: "Läget". Varje vardag släpps en nytt avsnitt med mix av nyheter. Där finns Sport men också nöje, krim, politik och längre fördjupningar.
– Vi vill fånga lyssnaren som är i farten och snabbt vill få en uppdatering på väg hem från jobbet eller skola, när de handlar, lagar mat eller tränar, säger programledaren Sally Sjöberg.
SHL-ishockeyn köpkarusell snurrar vidare, trots alla kristecken i svensk ekonomi. På torsdagen offentliggjordes att Linus Omark, 36 år, bryter sitt kontrakt med schweiziska Servette Geneve och flyttar hem till Luleå.
En affär som knappast varit möjlig om inte it-miljardären och Luleå-supportern Gustav Porser agerat i bakgrunden. Omark har en succésäsong bakom sig, han bidrog i hög grad till Servettes ligaguld med 56 poäng plus 12 poäng i slutspelet.
Skriv kommentar