"Den ekonomiska skillnaden är milsvid"

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Den ekonomiska skillnaden mellan spel i elitserien och allsvenskan är milsvid. I princip vilken elitserieklubb som helst skulle få stora ekonomiska problem om de trillade ner i allsvenskan. På det sättet är fallet Leksand långt ifrån unikt.
Här i kommunhuset i Leksand tvingas personalen ta emot klagomål och kritik runt hanteringen av hockeyklubben. Nu skriver kommunchefen själv, Göran Wigert, och försöker förklara alla turer.

 

Under veckan har Leksand skapat stora rubriker i riksmedierna. Anledningen är Uppdrag gransknings program om Leksands kommuns ekonomiska stöd till den anrika klubben.

Hockeyklubben tog över ishallen

Programmet var hårt vinklat och innehöll flera grova faktafel. Miljontals kronor bollades fram och tillbaka i förenklade och mer eller mindre obegriplig tv-grafikbilder. En tittare utan bakgrundskunskap fick garanterat upplevelsen av att kommunen stöttat klubben med enorma belopp.

Så här ligger det till: I början av 2000-talet stod Leksands kommun inför faktum; kommunens slitna ishall från 1969 hade omfattande renoveringsbehov.

Investeringen som krävdes bedömdes ligga mellan 40-70 miljoner kronor. I det läget erbjöd sig ishockeyklubben att ta över ishallen. Planen var att bygga en modern evenemangsarena för 150 miljoner kronor.

Kommunens kostnader blev inte högre

Utgångspunkten i de efterkommande förhandlingarna var att kommunens kostnader inte skulle bli högre. Det lyckades. Vi tecknade ett 25-årigt kontrakt där kommunens hyresbelopp blev 4.460.000 kronor per år, vilket motsvarade driftskostnaderna för den gamla ishallen.

Genom hyreskontraktet garanterades skolan, hockeygymnasiet, allmänheten och andra föreningar samma tillgång till isen som om kommunen själv varit ägare. Hyreskostnaden är fast till år 2030 och ingen indexuppräkning görs - ett riktigt bra avtal för skattebetalarna med andra ord.

Den nya arenan är byggd för elitseriespel. Driftskostnaden uppgår till drygt 22 miljoner kronor per år. Efter flera år i allsvenskan fick föreningen 2010-2011 för första gången problem att klara driften av arenan. Intäkterna som genererades räckte inte till och Leksands IF:s fastighetsbolag riskerade till sist att gå i konkurs.

Kommunen valde att stötta klubben

I det här läget beviljade kommunen först ett bidrag på 1 miljon kronor per år under fem år, och i november 2012 valde kommunen att gå in med en tilläggshyra på 2,5 miljoner kronor per år under tio år. Det extra stödet är villkorat och faller bort om laget går upp i elitserien.

Bankerna tvingades också skriva ner sina lån med över 25 miljoner kronor och i samband med rekonstruktionen skrev övriga fordringsägare av stora belopp.

Leksands IF måste i sin tur sänka sina kostnader med 10 miljoner kronor per år.

Efter detta stålbad har verksamheten anpassats till en nivå för ett topplag i allsvenskan.

Kan tappa 35-40 miljoner över en natt

Jag har svårt att tro att Växjö, Linköping, Modo, Brynäs och de flesta andra elitserielagen skulle kunna finansiera sina anläggningar om de hamnade i allsvenskan. Deras arenor är precis som Leksands IF:s, byggda för spel i elitserien.

Den klubb som åker ur elitserien tappar intäkter motsvarande 35-40 miljoner kronor över en natt, varav bara förlorade tv-intäkter uppgår till mer än 25 miljoner kronor per år.

Ett system där lagen riskerar att åka ur högsta serien innebär stora risker även för kommunerna som i de flesta fall står med stora åtaganden i landets elitidrottsanläggningar.

Sluten liga, ja, kanske

Med de stora risker som finns är det också svårt för banker och andra finansiärer att investera i anläggningarna utan någon form av kommunal säkerhet.

Jag är egentligen inte för en sluten högsta liga, men ser stora svårigheter med finansieringen av arenorna om inte lagen spelar i högsta serien.

Eftersom det inte finns någon marknad för ishockeyarenor har knappast någon annan än kommunerna intresse av att driva anläggningarna vidare i händelse av föreningen inte klarar av det.

Göran Wigert

Kommunchef i Leksand

Fakta

Han har fått många hatmail och det finns också de som kräver hans avgång. Här skriver Göran Wigert om händelserna i den lilla kommun som alla snackar om och alla har åsikter om

lasse b (inte verifierad)

fre, 2013-03-08 20:47

1. tack för ...

Hej ! Tack för en viktig förklaring ! Följer med stort intresse eftersom jag sysslar med en studie vad gäller idrottens samhällsvärde; har ingen erfarenhet av driftsformen aktiebolag för elitidrott ( men väl av camping- konferens- och lokal förvaltning med idrottsförening som majoritetsägare / 51 % , t d k ortens övriga föreningar, företag och privatpersoner) men känner väl HV:s verksamhet ...

Numra antileksing (inte verifierad)

lör, 2013-03-09 10:31

2. Jag tror herr kommunchef

Jag tror herr kommunchef glömt en hel del viktiga delar i sin berättelse. Skatteplanering, bidragsförskott, mm. En fråga: Kan andra föreningar också räkna med att få ca 25 mnkr i bidragsförskott för de närmaste 10 åren? Kommunen hade ju avtal om en fast hyra, ändå höjde ni hyran självmant och betalade 10 år i förväg!!!! Argument: Annars skulle kommunens kostnader ökat!?!? Häpnadsväckande och arrogant mot skattebtalarna, övriga föreningar. Detta herr kommunchef kalls lite slarvigt för ekonomisk doping.

1965 (inte verifierad)

lör, 2013-03-09 12:12

3. Ishallen byggdes 1965

Vad hände vid campingaffären?

Sven (inte verifierad)

lör, 2013-03-09 14:19

4. Hockeyn lever i en ekonomisk bubbla

GWs artikel och programmet UG gör det uppenbart att hockeyn i Sverige lever över sina tillgångar. På 70/80-talet spelades också ishockey och det kom lika många och tittade på matcherna - om inte fler.... Och Sverige var lika bra i ett internationellt perspektiv (i denna lilla sport). Klubbar som riskerade att gå i konkurs hörde man inte talas om då.... Det som sedan dess har hänt är att vi fått en svensk proffsliga där lönerna till spelarna har drivits upp till löjligt höga nivåer. TV-bevakningen innebär stora intäkter för elitserielagen men inte många smulor hamnar hos lagen i lägre divisioner. Och elitserielagen konkurrerar om spelare med löner så deras resultat blir i princip 0 år för år. Kommunerna där elitserielagen och de bättre lagen i allsvenskan har sin hemvist blir någon sorts gisslan då de förväntas vara garanter för klubbarnas överlevnad och de måste ta hand om hallarna osv osv. Är det inte dags att kommunerna snackar ihop sig och ställer krav på Hockeyligan och Hockeyallsvenskan? Om inte klubbarna accepterar att bygga upp en reserv så att de klarar en degradering i ett antal år bör kommunerna gemensamt ta sin hand från denna ekonomiskt osunda verksamhet. Vad krävs då i praktiken för att klubbarna ska kunna bygga upp en reserv? Antingen får publik och sponsorer betala ännu mera per match alternativt får man införa ett lönetak. Visst, detta kanske innebär att flera av de bättre spelarna spelar utanför Sverige. Men det gör de ju redan idag.... Och när allt kommer omkring så är Hockeyligan bara en plantskola för NHL och KHL. Spelarna som lirar i Hockeyligan vill och behöver göra det för att nå NHL eller KHL. (eller också är de gamla trötta lirare som bara spelar för pengar....) Något måste göras annars går detta åt pipan vilket drabbar alla inblandade. Fortsätter det som idag verkar det tyvärr vara skattebetalarna som drabbas, och även de som inte är det minsta intresserade av ishockey......

KentW (inte verifierad)

lör, 2013-03-09 14:20

5. Elitidrott är inte Kommunens/Skattebetalarnas ansvar ...

Sveriges Kommuners ekonomiska engagemang i Elitidrottens satsningar pga. specialförbundens sk. "arenakrav", gör att dett ALLTID blir skattebetalarna som blir sittande med "Svarte Petter", när klubbarnas "drömmar" går ikras efter spelarköp med fantasilöner för att "säkra" en plats i nästa nivå i seriesystemet. ALLA andra kommunala verksamheter i utflyttningsområdena måste anpassas till en vikande invånar/skattebetalande population, när våra ungdommar måste flytta för att få jobb. Elitidrotten av idag är ingen kommunal angelägenhet oavsett vilka konstlade argument som kommer upp i debatten om "mervärden" för kommunen pga. Eliidrotten. Det finns inget självändamål att varje kommun ska ha ett elitserielag i högsta serien till vilket pris som helst. Elitidrotten handlar och "business" och måste behandlas precis som vilket annat företag som helst i kommunen, och utifrån vad skattebetalarna har för lagar att följa. Skattebetalarnas skyldigheter består i att ge ALLA föreningar möjlighet att verka för att ge sina UNGDOMMAR'S möjlighet att prova på/utöva sin/sitt idrottsintresse. Idag ser vi runt om i landet hur i princip alla föreningar förutom de som behöver svindyra Arenor med "VIP" loger, får klara sig med mindre och mindre verksamhetsbidrag. I det här fallet är det nog dags att ställa mycket högre krav på hur IshockeyFörbundet fördelar intäckerna från bla. TV-rättigheterna, kanske en kombination av högre bidrag och ett "gemensamt lönetak/klubb" där fantasilönerna inte längre behöver komma från Kommunens/skattebetalarnas allt mer ansträngda ekonomi, utan idrottens supportrar och biljettbetalande publik får betala ved det egentligen kostar med Elitidrotten.

lasse b (inte verifierad)

lör, 2013-03-09 20:58

6. utan att ...

utan att konkret gå in på Leksand kommuns hantering vill jag berätta att den investeringen, väl hanterad, ger mångdubbel förräntning, kanske medverkar till att rädda nedläggningshotade landsbygdsskolor, speciellt intressant för mig som jobbar med just social ekonomi- inriktning landsbygdsutveckling och idrottens samhällsvärde ...

KentW (inte verifierad)

lör, 2013-03-09 23:41

7. lasse b..utan att..

Jag har följt alla Arenabyggnationer i Sverige sedan Timbro's rapport, "Arenafebern" av Philip Lerulf publicerades juni 2010, och sett hur Kommun efter Kommun "tvingats" in i detta vansinne. I flera uppmärksammade fall har till och med brottsliga handlingar avslöjats, Vänersborg, "Friends Arena" bara för att nämna två, beroende från vilken utgångspunkt man har kommer man också att "värdera" presenterade uppgifter olika. Men i min "värld" så kan aldrig satsningarna som lokala politiker "tvingas till" att göra, som tex. i Leksands fall "ge mångdubbel föräntning" för skattebetalarna! Dom blev tvugna att "lägga ner" en hel Gymnasieskola för att "rädda" LIF undan konkursen. Och situationen är precis likadan i alla de mindre kommunerna som har ett "elitlag" i vilken sport det än handlar om, övriga idrotter får finna sig i litet om något stöd utöver grundbidraget som kommunerna är skyldiga att betala till alla föreningar som tillhör RF. I Stockholm, Göteborg mfl. storstäder kanske ditt resonemang stämmer, men välkommen ut i verkligheten i varje mindre/medelstor kommun med 25 000inv. och en vikande arbetsmarknad och hög ungdomsarbetslöshet. Där hittar du den verklighet som stora delar av Sverige's kommuner kämpar med. Och där är en Arena enbart och allenast en STOR kostnad.

Numra antileksing (inte verifierad)

sön, 2013-03-10 09:41

8. Spelar det någon roll?

Det är helt ointressant det du anspelar. I annat fall skulle en hel del kriminalitet vara tillåten bara det skapar mervärde för kommunen/regionen. En helkriminell skapar också en massa jobb (åklagare, advokater, fångvaktare, mm) men det betraktas väl inte som en positiv utveckling. Kommunen har brutit mot lagen på flera sätt, de har också brutit mot den s k likabehandlingsprincipen. Jämför behandlingen mot bl a ridföreningen. Det enda raka i denna affär är att ansvar utkrävs av de "kommunbeslutande" och att Leksand flyttas ned några divisioner.

Bocaj (inte verifierad)

mån, 2013-03-11 11:26

9. Sympati för Wigert

Utan att köpa Wigerts förklaringar rakt av känner jag sympati för karln. Jag kan föreställa mig vilken press han varit utsatt för från politiker, allmänhet och LIF. Hockeyn är religion i Leksand. Även en kommunchef går och handlar på ICA, har sina barn i skolan och är kanske t o m medlem i en förening. Överallt tjatas det hockey. Sen fick han inte mycket stöd av sina överordnade heller. Ulrika Liljeberg kunde, trots sin bakgrund som åklagare, inte ge många klargörande svar.

I ett pressmeddelande meddelar AIK plötsligt att vd:n och klubbdirektören Fredrik Söderberg  lämnar sin post.

"Beslutet grundar sig i att klubben går in i en ny strategisk fas, med behov av ett nytt ledarskap", skriver "klubben i det uttalandet. Hur nu fans och sponsorer ska rreagera på den förklaringen…

Parterna har i alla fall nått en överenskommelse som gör att Söderberg får söka sig vidare.

På fem månader har Riksidrottsförbundet fördelat 240 miljoner, hela det speciella  stödet från Regeringen till idrotts-Sverige  för att förbättra  anläggningar och idrottsmiljöer. Men det är så många föreningar och kommuner som har  behov av pengar och som har skickat in ansökningar att ytterligare en kvarts miljon skulle behövas för att  skickas fördelas direkt.

Idrottens lokaler åldras och är i stort behov av en rejäl översyn – det bevisar den här stsningen.

Centrala Oslo var förvandlat till ett stort rött, blått och vitt folkhav under måndagskvällen. Tålmodigt väntade fansen på att få se sina VM-hjältar.Runt 100 000 prsoner ville ovillkorligen  hylla fotbollshjältarna vif hemkomsten på måndagen. City och i synnerhet området runt slottet var totalt belamrat av glada människor som alla ville komma nära spelarna och ledarna när de anlände i buss efter attha landat på Gardemon.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Stenbecks Stiftelse  gör ny mångmiljonsatsning inom idrotten. I första hand ska initiativet STRIVE Stars gälla ridsporten,men  trygghetsarbete  kan också gynna andra idrotter. Ett  miljonbelopp satsas under under det första året, men ambitionen är långsiktig. .

Tidigare har Stenbecks stiftelse bidragit via initiativet STRIVE stars med 10 miljoner årligen de närmaste fem åren i idrottsrörelsens trygghetsarbete. I  steg II torde det handla om morsvarande belopp igen och beröra flera idrotter.

Mminst sex bolag misstänks ha brutit mot förbudet, uppger DN. Nu framkommer att spel på minderåriga ökar., har  Spelinspektionen upptäckt 

Minst sex spelbolag med svensk licens kan ha brutit mot reglerna och erbjudit spel på allsvenska fotbollsspelare under 18 år.

Håll med om att 11 juni inte känns så avlägset. Då inleds fotboll-VM,  Väntan blir inte så lång.

Och innnan dess blr det spekulationer, mycket snack hit och dit, uppgifter om det ena med det andra – så temperaturen stiger sakta. Förväntan ökar.

Hans store bröder har gjort succe och spelar redan fotboll utomlands. Theo i FC Lausanne , Lucas i Tottenham.Nu är lillebror Rasmus Bergvall högaktuell för att gå i deras fotspår