Skall vi utveckla eller avveckla Parasporten?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Parasportförbundets GS och ordförande skriver en debattartikel på SVT Opinion.

Inte oväntat vill de ha mer pengar. Ryggmärgsreaktionen för oss läsare blir den goda, självfallet borde de få mera pengar. Vem utan de ondaste av de onda kan vara emot mer pengar till parasporten.

Kronprinsessan Victoria var på plats när Sverige vann matchen mot Japan med 5-1 under vinter-Paralympics i Pyeongchang i Sydkorea. Här i ett möte med roddaren Ebba Einarsson i första periodpausen. Foto: Jessica Gow / TT

Till Dan Perssons krönika har Margareta Israelsson, Ordförande Parasport Sverige och Johan Strid, Generalsekreterare Parasport Sverige, inkommit med en replik: Parasporten ska utvecklas och växa!

Läs artikeln här: https://www.svt.se/opinion/article17439690.svt?cmpid=del%3Afb%3A20180323...

Utan att känna mig ond på nivån kulturredaktörer som driver människor att ta livet av sig kan jag se flera områden som går att ifrågasätta.

Det finns goda skäl att ifrågasätta de argument som Parasportarna för fram.

Till att börja med är antalet medaljer på Paralympics inget bra mått. Vi strävar trots allt efter ett samhälle där färre föds med funktionshinder och färre blir funktionshindrade i olyckor.

Det faktum att vi är ett av världens mest trafiksäkra land med 200 år av fred och hög nivå på vården ger oss väsentligt sämre underlag för parasport än många andra länder. Det tycker jag är något positivt.

Att vi har väsentligt färre barn och ungdomar med funktionshinder som väljer att börja idrotta än motsvarande bland barn utan funktionshinder är trist men min bedömning är inte att det beror på för lite resurser.

Möjligheter och hinder

Det beror på att vi har en mycket stor yta på en väldigt liten befolkning. Idag när urbaniseringen slår ut fotbollsklubbar på landsbygden för att det inte finns elva killar/tjejer per årskull så får vi än värre konsekvenser när andelen med funktionshinder är jämt spridda över landet och väsentligt färre. Att få ihop ett kälkhockeylag ens i Stockholm är mycket svårt.

En annan orsak är att digitaliseringen skapar ett läge för många med funktionshinder där andra aktiviteter där de kan tävla på samma villkor blir attraktivare. Dvs konkurrensen om barnens intressen är mördande och det krävs rätt mycket för att föreningen skall vara attraktiv nog.

Det jag reagerar mest på är dock förslaget att regeringen skall öronmärka 10 procent av bidragen till RF för parasport. Här kan vi först notera att paraförbundet är omsättningsmässigt ett av våra större förbund.

I omsättning per aktiv ligger man långt över alla andra förbund.

Motstridig idé

Det är naturligt då kostnaden per idrottstimme blir väsentligt högre med följare och annan hjälp som behövs. Hela idén att parasportens nya pengar skall komma från att andra skall få mindre är motstridig hela idén med en sammanhållen idrottsrörelse.

Att låta politiker öronmärka pengar har genomgående visat sig vara kodumt. Oavsett område blir det suboptimering och sämre nyttjande av skattebetalarnas medel. Principen att politiker ger medel till en folkrörelse som använder dem på bästa sätt och sedan redovisar den uppkomna samhällsnyttan är ofantligt mycket bättre.

Konsekvensen för idrotten när politiker av olika färg utifrån sina fördomar och bristande kunskap om hur idrotten fungerar skall bestämma hur vi får mest Svett per krona är en tanke som gör mig rädd.

Min bedömning är också att parasporten inte kommer att ha några problem att finansiera verksamheten om man får fler som aktiverar sig. Vi har en klassisk ”hönan och ägget” problematik. Samhället och sponsorer finns där om det finns verksamhet att stödja.

Sen skulle jag vilja se ett tydligare fokus på bredd inom parasporten. Årsredovisningar har ett nästan 100 procentigt fokus på elit vilket är motstridigt RFs strategi. Att träna ger alla bättre förutsättningar att klara sin vardag oavsett om man är funktionshindrad eller ej.

Att få större andel av svenska folket att träna mer är en samhällsnytta som är omistlig och ökad livskvalitet för individen. Samhällsnyttan av elit är mycket begränsad för parasporten precis som för övriga förbunds verksamheter också. Här finns ingen skillnad.

Otänkbar fyrdubbling

Samhällsnytta med elitidrott uppstår i praktiken numer bara när verksamheten är kommersialiserad och genererar stora skatteintäkter.

Att parasporten som omsätter knappa 50 miljoner skulle få 190 miljoner av statsbidragen, dvs en fyrdubbling av inkomsterna är helt enkelt inte rimligt då pengarna skulle tas från andra förbund och man inte kan visa att man kan fyrdubbla mängden aktiva medlemmar.

Framgångarna för parasporten bör dessutom inte räknas i OS-medaljer, de bör räknas i andelen med funktionshinder som tack vare träning får bättre förutsättningar att hantera sin vardag. Finns det någonting vi alla måste säkerställa att det finns pengar till så är det detta. Når någon elit och vinner medaljer så är det självfallet hur kul som helst, men det kan inte vara målet med verksamheten.

Till Dan Perssons krönika har Margareta Israelsson, Ordförande Parasport Sverige och Johan Strid, Generalsekreterare Parasport Sverige, inkommit med en replik: Parasporten ska utvecklas och växa!

Dan Persson

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Hockeyettans hårt kritiserade ordförande, Ronnie Glysing, ger upp och avgår som ordförande med omedelbar verkan. En majoritet av Hockeyettans klubbar, av totalt 40, har begärt att extra årsmöte ska hållas den 22 januari, nu på lördag, på ett hotell i Upplands Väsby.

Han  förekommer därmed årsmötet vars enda punkt på dagordningen är val av ny ordförande. Här har föreslagits Håkan Svensson, tidigare ordförande i AIK.

Efter lunch på måndagen hörde n iväl jublet som ekade över hela Sverige… när beskedet kom - Regeringen och Folkhälsomyndigheten gav klartecken tilll höjningen för 500 åskådare per sektion vid idrottsevevemang. Klubbarnas kassörer hördes mest i hyllningskören, för klartecknet betyder mycket för intäkterna i alla klubbar. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Inom orienteringen talas redan om att tronföljden är säkrad efter Tove Alexandersson. 20-åria Hanna Lundberg är en utmärkt kopia  - lika strålande av självförtroende och förväntan, därtill lika segerrik! Nu börjar också sponsorerna att visa intresse.  

Överskottet som ideella Folkspel har delat ut till svenskt föreningsliv det senaste verksamhetsåret uppgår till inte mindre än 352 miljoner kronor. Det slår alla rekord!.Det kan jämföras med året innan, då utdelningen blev 232 miljoner. Störst del av överskottet – 978 000 kronor – har Södertälje Sportklubb tjänat ihop genom sin lottförsäljning. 

¬¬– Ett oerhört viktigt och väsentligt bidrag till vår verksamhet, säger SSK:s klubbdirektör Robert Andersson. 

Kennerth Andersson står för idrottens representation vid fjärde upplagan av ”över Atlanten”, Disocverys tittarsucce. Thomas Wassberg, Anders Limpar, Henrik Larsson och Frida Hansdotter är föregångarna.

Med Kenneths entré blir det tredje spelaren från oförglömliga VM-succén 1994. Nu ska han, liksom Limpar och henrik, visa att han kan vara en duktig matros,

Djurgården inleder 2022 med att värva Victor Edvardsen, den hett eftertraktade målmaskinen från Degerfors som nu ansluter för att boosta den blårandiga offensiven under de fyra kommande åren. I fotbolls-Sverige talas det om en rekorddyr övergång, möjlige den dyraste någonsin. Djurgården tvingades lösa 

Notabelt är att han fostrades i IFK   Göteborg. 2015 gallrades han bort vid klivet från juniorlag till A-lag.