Mycket tårar den smärtsamma kvällen

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Andersson i Nedan hette ett radioprogram som Tage Danielsson gjorde.

Nu passar rubriken över ett eftermäle till Janne Anderssons tid som svensk förbundskapten i fotboll.

Från succé till fiasko.

Svensk landslagsfotboll får börja om från ett bottenläge och efterträdaren får en lindrig sagt svår uppgift.

Förbundskapten Janne Andersson rörd inför EM-kvalmatchen i fotboll mellan Sverige och Estland på Friends Arena i Stockholm. I bakgrunden assisterande förbundskapten Peter Wettergren. Foto: Christine Olsson / TT

Det måste tänkas om, tänkas nytt, moderniseras när Janne, från en succéstart med lyckade kval till både VM 2018 och EM 2020, kvartsfinal (förlust 0-2 mot England i VM i Ryssland, åttondelen (förlust mot Ukraina) i EM, nu lämnar efter sig ett lag som letar efter en identitet och förutom missade kval till både VM 2022 och EM nästa år också ramlat ner i C-divisionen av National League och får en tuff uppgift med tanke på sämre seedning och svårare lottningar de närmaste åren.

Nu blev det en 2-0-seger i avslutningsmatchen, känslofyllt förstås, men med en gnagande besvikelse därunder.

Tappade greppet

Janne Andersson hamnade till slut i ett limbo mellan hans egna visioner om hur fotboll bör spelas och den utveckling som följde med individuellt skickligare spelare, men med mera individualistiska företräden, sämre lagkänsla och arbetskapacitet. 

Han tappade greppet, kunde inte förnya, misslyckades med att anpassa det nya spelarmaterialet till den ursvenska modell som bygger på starkt försvar, uppoffrande spelare, arbetshästar som banar väg för dem som är tänkta att spela de avgörande rollerna.

Hans starka inledning med en satsning på kollektivet gjorde landslaget svårslaget efter Erik Hamréns tid av naivitet och självöverskattning. Det var kämpar som Andreas Granqvist, Mikael Lustig, Sebastian Larsson, Marcus Berg, Albin Ekdahl med flera som gjorde det grovjobb som ett svenskt landslag behöver för att lyckas välta över ända också på papperet starkare nationer med vilka man inte kunnat mäta sig i teknik och snabbhet. 

Det är en klassisk, svensk modell, att anpassa spelet efter begränsade begåvningsresurser. De försök som då och då gjorts, att  dansa i takt med den avancerade fotbollskoreografins främsta företrädare har alltid misslyckats. 

Osäkrare försvar

Den landslagstrupp som Janne Andersson nu lämnar ifrån sig innehåller många flera fotbollsbegåvningar än den trupp som gick till kvartsfinal i den lyckade VM-turneringen 2018. Men Janne lyckades aldrig foga in dem i det strikt hållna lagspelet, vilket betydde sämre försvarsspel och därmed färre möjligheter till poänggivande attacker. Backlinjen har blivit en allt osäkrare enhet, konstanten Victor Nilsson-Lindelöf har får parjobba med än den ene, än den andre. Absolut inte bara Jannes fel. Spelare har slutat, varit avstängda, skadade eller, inte tillräckligt bra eller ovilliga att dra på sig landslagströjan. 

Med sämre försvarsspel på mittfältet har misstagen i backlinjen blivit betydligt mera ödesdigra än missarna i motståndarnas straffområden. Spelare från bra lag i starka ligor, som Alexander Isak och Dejan Kulusevski till exempel, har inte kunnat utnyttja sin fulla potential. Anderssons försök att göra mittfältare som Mattias Svanberg, Jens Cajuste, Samuel Gustafsson med flera till fullödiga stabilisatorer har inte lyckats. 

Men som Cajuste spelade igår är han en spännande dirigent i framtiden. För många har fått göra jobb de inte passar för, forwards har fått lägga alldeles för mycket tid och kraft på uppgifter som andra skall sköta. Deras udd har trubbats, målen uteblivit.

48 lag - men inte lättare

Ett gigantisk arbete ligger framför den nye förbundskaptenen. Han måste hitta mixen mellan jobbare och lirare, få tillbaka kraften och stabiliteten, lagarbetet, fysiken. Nu lämnar ytterligare en av de stabila (men skadebenägna), Albin Ekdahl. Jag ser inte hans naturlige efterträdare. Hade kanske trott att Janne skulle tänkt lite nytt i de avslutande och betydelselösa matcherna men 0-3-matchen i Azerbajdzjan blev bara en plågsam bild av ett landslag som tappat fart och kraft och position ute i Europa. 

Det är nu förbundsbasen Fredrik Reinfeldt, nya generalsekreteraren Andrea Möllerberg som tillsammans med (hoppas jag) landslagschefen Stefan Pettersson skall skaka fram Anderssons efterträdare. 

Man kan väl hoppas att de satt samman en konsultgrupp av genuint fotbollskunniga som hjälper dem att forma den kravbild som kan vara viktigare än själva personvalet. 

Det gäller nu att sikta in sig på VM 2026 i Nordamerika. Där kommer 48 lag att delta, en vanvettig ökning kan tyckas från de 32 lag som spelade i Qatar. Men så mycket lättare för Sverige blir det inte. Europa får bara ytterligare tre platser, från 13 till 16 lag, och med tanke på Sveriges nuvarande ranking blir uppgiften snarare svårare de närmaste åren.

Ljungberg kan vara mannen

Många namn har figurerat i spekulationerna som tänkbar ny förbundskapten. En som inte nämnts, men som har ett gediget fotbollskunnande och en vidare utblick och med internationella erfarenheter både som spelare, ledare och TV-analytiker, dyker plötsligt upp i mitt huvud: Fredrik Ljungberg. 

En stor spelare, en klok person. Jag hörde hans analys efter fiaskot i Baku och det var alldeles uppenbart att han vet vad som brustit och vad som behöver göras, vilka luckor som måste tätas för att skutan inte skall sjunka ännu djupare. Han har nu också tillägnat sig erfarenheter av att synas och höras och hantera TV-mediet. Det kan också vara en tillgång. Jag inbillar mig också att han har ett närmare förhållande till den unga generationen som skall ta över, den som 60+-årige Andersson på något underligt vis tappade bort under den sista halvan av sin kaptenstid.

Men, det är också på sin plats med ett tack till Janne. Jag har alltid gillat honom. Han kom med rätt idéer i rätt tid och med rätt spelare att hantera. Men han fick vara kvar två år för länge. Han tog Sverige till två mästerskap - det är det inte så många av hans företrädare som lyckats med. Han har varit rak, ärlig och känslosam, lojal mot sina spelare. Han har till och med sjungit i ett populärt TV 4-program där han också tvingades ta av sig masken. Vi kräver inte sådana extravaganser av hans efterträdare. Bara ett bättre landslag.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.

Mötesordförande var Ola Johansson,  Gästrikland,  och han vill tona ned frånvaron av SvFF

Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.

Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.

Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl 

Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt. 

nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.

– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.

 Närmar vi oss den dagen då ligaorganisationer som SEF, Föreningen Svensk elitfotboll med totalt 32 klubbar, SHL AB, 14 lag, har spelat ut sin roll – som en följd av A I-tekniken med självstyrande robotar vid idrottens arenor.

SEF och SHL blir mellanhänder som inte längre har någon funktion att fylla för   elitlagen, ja lag i alla divisioner kommer i framtiden att  ”strömma”sin egen idrott och skapa ”betalväggar”.

IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med  Information om att det bllir  en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren,  Linus Wahlqvis,  mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra  radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.