Tragiskt med ett så uselt Italien

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Proletariatet gör revolt Vad kommer vi att minnas, vad kommer vi att säga sedan när EM är slut och Spanien (hoppas jag) står där med pokalen? Att det var kul med alla smånationerna som stack upp, respektlöst, och gjorde livet svårt för de etablerade favoriterna? Eller kanske ännu mera, ännu högljuddare och tydligare; visst var det väl, om inte en revolution så i alla fall en liten revolt vi fick se. 

En italiensk supporter inser vilket elände han har hamnat i. Hans landslag har aldrig varit så uselt som nu.Foto: Ariel Schalit, AP Foto.

 

Då tänker jag förstås på lag som Slovakien, Georgien, Slovenien och några till, en hel hög av nationer från det gamla östblocket, som inte låtit sig förföras av den alltmera utbredda bollinnehavsfixeringen utan tutade på efter egen mall; välorganiserat, stabilt i försvaret, kontringsskickligt, målinriktat. 

Ett lag att beundra 

Det har ju blivit en trend att alla (nästan) vill spela som Barcelona en gång gjorde, eller som Manchester City på senare år, när de varit som mest obenägna att tappa bort bollen, som hellre spelat till närmaste man, i sidled, börjat om, duttat i försvaret men alltför sällan tagit risker, brutit linjer, letat målchans eller skjutit.
 Klart att de blev förebilder ändå eftersom de bevisligen vann både inhemska och internationella ligor och cuper tack vare att de hade råd (eller tyckte sig ha råd) att köpa till sig de bästa spelarna. 
Det ser vi ju i dagens EM också; de lagen som i förväg förväntades vinna gör det oftast till slut ändå, även när de varit pressade och hårt ansatta. Därför att det till sist oftast är de skickligaste individualisterna som avgör matcher. De som det finns ett smalt urval av, de som kostat mest, de som har de stora förväntningarna på sig. 
Som Bellingham och Kane i Englands 8-delsfinal mot Slovakien. Det går ju inte annat än att beundra. Och visst vill vi ha så många som möjligt av fotbollens konstnärer kvar inför den stora vernissagen. Inte att de sviker och gör tavlor. 
Men man kan också bara älska lag som Slovakien; starkt, modigt, välorganiserat, outtröttlig. Som föste det stolta England allt närmare förnedringen och galgen där tabloidpressens skarprättare stod redo att starta motorsågarna. 
Slovakien är ett utmärkt exempel på lag som tar det lilla de får av smulorna från den rikes bord och lyckas laga något riktigt gott av det. Som tar den enklaste och snabbaste vägen till mål utan att överdriva sicksackandet, småduttandet, bakåtspelet och bollinnehavet, alibifotbollen. 

Den tafsande bollen 

Danmark håller till någonstans i mellanrummet mellan ideologierna. Förr var det lirarnas lag, Laudruparnas anda som rådde. Sedan kom en kort period av svensk träskofotboll (som gav EM-guld i Sverige 1992) och nu senast, EM för tre år sedan tycktes Danmark vara ett fullvärdigt internationellt lag med alla ingredienser på plats. Nu gjorde danskarna ett gruppspel utan att förlora, men också utan att vinna. Så där lite mittemellan. 
Och visst, jag gillar ju VAR eftersom rättvisan alltid skall segra men nog var det väl maximal otur för danskarna som i alla fall störde tyskarna genom regn och åska och läktarorkaner och till och med tog ledningen (Joakim Andersen) tills det visade sig att han hade för stora skor. 
Tekniken visade att han var en centimeter offside. Och då blir det ju plötsligt lite löjligt. Att bolljävlen sedan också nuddade hans hand som gav tyskarna straff var ju bara mera än bedrövligt för danskarna - och honom. 
Visst, teknik för mesta möjliga rättvisa, och VAR är väl en sak, men skall verkligen inte en boll få vara en boll, skall den också få ha censorer och uppträda som en liten tjock gubbe som smyger omkring och viskar om vilka han tafsat på. 
Det var då för väl att den geniale Musiala fixade ett 2-0-mål så att inte den skvallrande bollen fick avgöra allting. 

Den spanska flugan 

Jag kan inte minnas att jag någonsin tidigare sett ett italienskt lag så andefattigt som i årets EM. Alla rosor till Schweiz som imponerar stort och inte gav italienarna en chans. Lilla Schweiz som var en räddningsplanka förr, alla lag som fick Schweiz i sin grupp hade två segrar hemma redan innan kvalet startade, laget som gjorde sitt första internationella mästerskap 1994, VM i USA, tack vare den populäre och smarte förbundskaptenen, Sverigebekantingen Roy Hodgson. 
Nu spelar de som ett blivande finallag. Men italienarna, herregud; helt fantasilösa, utan fart, utan idéer, utan profiler, utan dirigent. Hur kan allt ha rasat på tre år, från Europamästare till en totalt impotent skara spelare. Och dessutom i världens vackraste fotbollströjor. 
Nu är det bara att hoppas att Spanien håller distansen ut. Laget har imponerat mest av alla. Med rörelse, fantasi, med spelare som vågar ta risker, utmana, dribbla, inte bara som rent alibi hållit bollen i rörelse på handbollsvis, som så många andra. Spanien visar också på den nya vägen med mera mod, mera attack och med spelare som både levererar och underhåller. 
Spansk fotboll blir förhoppningsvis den spanska fluga som lever - inte bara en sommar. 

Åke Stolt

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Wimt har gjort entré! Inget konstigt om ni inte har en aning om vad som avses i dag. Men i morgon och inför en framtid är planerna mycket ambitiösa. 

Det är en platttform, en community, en media-app, ja, kalla det vad ni vill, men det är ett high tech-projekt – och på ren svenska kan vi benämna det som en jättelik fanclub eller supportrarnas hemvist/samlingsplats. 

Slakthusområdet i Stockholm förvandlas. Söderstadion försvann, Diskussion pågår angående Johanneshovs framtid. Och nu Nu blir Tele2Arena i stället 3Arena. Ett tioårigt avtal träder i kraft i och med årsskiftet. Telekomkonkurrenten Tre blir ny namnsponsor i ett tioårigt avtal.

Hockeyintresset är på max, när SHL-laget Frölunda spelar i Scandinavium. Vid lördagens 3-1-seger mot Örebro HC var det som vanligt den här säsongen. För 10:e gången, sedan 2 november, fick ordförande Mats Grauers hänga upp den röda lyktan -symbolen för utsålt.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

En prenumerant i handbollsklubben vann 100 000 på senaste dragningen i JOYNA, ett digitalt lotteri från ideella Folkspel. Samtidigt fick Rimbo HK, som sålde lotten, samma summa.

– Ett oerhört viktigt tillskott till vår verksamhet, säger styrelsemedlem Therese Hurtig.

Behållningen från Bingolottos Uppesittare-kvällen, dan-före-dan och en enskild kväll landade 2024 på 142 miljoner att fördela på klubbar och organisationer. Sedan gav Nyårsbingon ytterligare 14 miljoner i överskott. Totalt innebar det 156 miljoner kronor!

Stjärnspäckade hockeyturneringen Four Nations Face Off, 12-20 februari, ska visas i svensk TV.  Deltagande nationer är Sverige, Finland, Kanada och USA.

 Efter en ekonomisk mangling med NHL-organisationen och spelarfacket NHLPA har streamingtjänsten Viaplay slutligen accepterat villkoren. Några belopp har inte meddelats. 

Matchtider är 02.00, med undantag för Tre Kronors möte med Finland som har nedsläpp 19 00 den 15 februari. Tre Kronor inleder mot Kanada den 13 februari 02.00

Mästartiteln är säkrad, men det betyder inte att arbetsro infinner  sig i Malmö FF. Många spelarfrågor behöver slutföras.

På tisdagen tillkännagav  MFF-ledningen att skyttekungen Isaac Kiese Thelin förlänger sitt kontrakt med MFF. Den 32-årige forwardens nya avtal gäller till och med 2026.