Kulusevski - planens gigant, tack och lov
Jag väntar med resultatet. Det finns något som bara måste ut. Jublet över en svensk fotbollsstjärna i den absoluta toppen i Europa.
Dejan Kulusevski - vilken spelare, vilken man, vilken fighter, vilken förebild. Med allt han både gör och säger. Han var planens i särklass bästa spelare nere i Bratislava och om han haft lite tur, om andra kunnat omsätta det han förarbetade hade det blivit tre poäng mot Slovakien. 2-2 var dåligt betalt för en bra svensk match.

Det är ju så mycket som hänt med vårt landslag på så kort tid. Plötsligt står det gäng gulfärgade tuppkycklingar på rad och sjunger svenska nation alsången inför våra öron. Vi gnuggar dem, vi kisar med dem, vi kryper närmare, försöker minnas och tänka; vem är han, vem är han, har vi överhuvudtaget sett honom, har han spelat i Allsvenskan?
Jon Dahl Tomasson har komponerat något helt nytt och har i alla fall startat obesegrad efter tre tävlingsmatcher. Vi får nöja oss där så länge.
Så mycket spännande nytt
Med Alexander Isak i laget är jag rätt säker på att Sverige vunnit den här matchen. Den första halvleken var imponerande. Nu är Slovakien inget lag ur den högsta kasten (42:a mot Sveriges 28 i Fifa-rankingen) men det är å andra sidan heller inte det Sverige som Janne Andersson lämnade efter sig. Det hade tappat fart, det hade misslyckas med att utnyttja de yngre spelarnas potential, det var en mix av outforskad kompetens som dansken fick ta över.
Han vill spela framåt, han vill ha hela sitt lag på motståndarnas planhalva, han vill inte ha bakåtpassningar till målvakten. Nu, i Nations Leagues tredje division är man ett av många lag i Medelmåttans rike och vi kommer att få vänta med att sätta slutbetyget på Jon Dahls filosofi (och möjligen lite naiva inställning) när det bränner till i VM-kval och annat.
Det vi med egna ögon ser är dock en rad spelare, många nya för oss, som får förverkliga drömmen om att spela den fotboll som de lärde sig under sina första, spirande fotbollsår. Anfall, kreativitet, offensiv. Jag tyckte mig dock se i just den här matchen i Slovakien ett bättre komponerat lag med ett lite överbefolkat mittfält där spelare som Saletros och Jesper Karlström fick ta plats framför måhända mera spektakulära namn för att också det destruktiva jobbet skull bli gjort. Sveriges första halvlek var fin fotbollsunderhållning, fräcka mål, chanser till flera och ett modigt, högt anfallande lag.
Dejan Kulusevski som sagt i särklass. Med kaptensbindeln på och med hela sitt spelsinne påkopplad sprang han outtröttligt upp och ner, stal bollar, fraktade bollar upp i anfallslinjen, tacklade och tog för sig, serverade läckerheter och det fattades bara att hans vänster fått skruva in en boll i bortre krysset. Nära var det.
Men nära var det också att alltihop kunnat förstöras av den naivitet och övertro på sin egen skicklighet som följer med nya tidens trend att man absolut i alla lägen på plan måste vårda bollen, använda sin fötter för millimeterprecision, hålla bollen inom laget. Det har blivit en förbannelse.
Plats för en dyngspark
Med två minuter kvar av halvleken, med ledning 2-0, med bollen under kontroll framför sina fötter måste en målvakt (Viktor Johansson) inse att ibland är en hård, lång jävla dyngspark det mest geniala man kan ta sig för på en fotbollsplan. Iväg med bollen, så långt som möjligt. Låt dem springa hem och börja om. Låt tiden gå. Invänta pausen. Och låt bli detta finspel för galleriet om det finns den allra minst risk att det kan sabotera allt. Viktor Johansson gjorde ett stort misstag där, han gör kanske aldrig om det. Ett litet fotfel, bollen till en slovak, en gratischans att reducera. Med 2-0 i pausledning och utan att gnagas av minsta oro för att ställa till det - slovakerna hade ju inte skapat någonting själva - hade Sverige rett ut det här, kammat in tre tunga bortapoäng och bäddat för att tillvaron i den smått förnedrande europeiska bottenregionen skall förbli ettårig.
Efter vad som hände under den förra landslagssamlingen (Hugo Larsson utan speltid och en förbundskaptens som förklarade sig på ett minst sagt märkligt sätt;”han måste spela framåt”) var det förstås många som nyfiket avvaktade hur relationen såg ut nu, hur deras lilla kontrovers skulle hanteras rent praktiskt. Sittande kvar på bänken när domaren blåste till spel såg Larsson plågat besviken ut, men han hade lovat att vara beredd, han var glad att vara med igen och med en halvtimma kvar fick han komma in. Med sin lite släpiga stil sågs han mest i mellanrummen, det är ju Larssons styrka att alltid vara spelbar, han ville dra upp tempot med snabba direktpassning men det gick inte hans väg hela tiden.
Kittlar nyfikenheten
Dock; han spelade nästan bara framåt. När Tomasson summerar den här samlingen (Estland borta på måndag) kommer han kanske inte att säga; ”nu vet jag vem som blir vår speldirigent från nu och framåt”, för Larsson satte inte prägel på matchen, hade en del felpass och kanske hade han själv satt obekväm press på sig. Att Ayari och Ken Sema fick göra sina första landslagsmål var nästan som en naturlig följd av att de också tillhörde den första halvlekens mest positiv inslag.
Vi kan inte säga annat än att det nya landslaget kittlar vår nyfikenhet på framtiden. Här finns så mycket pigg och klok fotboll inrymd och ger Tomasson också plats för lite tristare grovarbetare och en och annan befriande dyngspark så kan nog det här bära en bra bit.
Mest lästa just nu
Fotbollens globala förändring och ekonomiska tillväxt återspeglas även i allsvenska Hammarby IF:s bokslut för 2024. Under året växte koncernens eget kapital till 146,6 miljoner, jämfört med 103 miljoner för 2023.
Under 2024 uppgick Hammarbys intäkter till 384 miljoner, en ökning med närmare 45 procent jämfört med 2023.
Gothenburg Tennis Center är en nytennishall mitt i Delsjöns natur- och idrottsområde där en mängd föreningar inom helt olika idrotter bedriver sin verksamhet. Gothenburg Tennis Center arbetar med att utbilda och utveckla unga tennistalanger och vara ett komplement till de befintliga tennisklubbarna i regionen. Via fler banor i regionen skapas också fler möjligheter för barn och unga att börja att spela tennis, samtidigt som det skapar förutsättningar för de unga spelare som vill göra en elitsatsning .
Skidhistoriens snabbaste 700 meter - i tung blötsnö och åtta plusgrader. Jonna Sundling plockade in 22 sekunder på den stackars norskan Kristin Austgulen Forsnäs direkt efter tredje växlingen i damstafetten i skid-VM inför ett chockat Granåsen i Trondheim.
Vid passeringen 3.4 km var norskans försprång, på 32,7 sekunder uppätet. Ja, en norsk journalist skrev på internet att ”Sundling äter norskor till frukost”.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
I en intensiv nyhetsflora försvann förra veckan det här högst anmärkningsvärda budskapet: ”Via Gräsroten delar Svenska Spel varje år ut 35 miljoner kronor till ungdomsidrotten och föreningslivet i Sverige”.
Delstatliga Telia säljer sin tv och media-verksamhet till Schibsted Media. Tidigare förlusttyngda TV4 är den stora delen.
Affären påverkar åtskilliga sportintresserade människor.
MFF satsar på en stjärnvärvning. Islänningen Arnór Sigurdsson är klar för klubben.
26-åringen håller dokumenterat hög klass och när MFF fick chansen accepterades att han kostar några miljoner. an får tröja nummer åtta och ansluter till laget nästa vecka.Tränaren Henrik Rydström är lyrisk :– Tittar man på vad han gjorde i allsvenskan, så var det en offensiv av högsta klass. Han kan spela i olika offesiva positioner. Han kan vara åtta, tia eller ytter.
Skriv kommentar