Ja, just händer; göteborgslagets målvakt, Etrit Berisha inte bara räddade två MFF-straffar, han satte dessutom säkert dit en bakom Malmös unge målvakt Melker Ellborg efter 124 minuters spel utan ett enda mål. Det ser alltså ut som om de regerande mästarna missar båda de stora pokalerna det spelas om. Jag hörde ordet kris fler gånger när jag vandrade hem bland tusentals ljusblå fans och jag är långt ifrån säker på att Henrik Rydström coachar laget i höst. Trots att spelarna säger att de sluter upp bakom sin tränare.

Obefintlig säkerhet

Men det värsta av allt; det blev en ny skandalmatch att lägga till de alltför många som tvingat fram indignerade kröniketexter. MFF hade visserligen inte säkerhetsansvaret i cupfinalen på stadion i Malmö, det var Svenska Fotbollförbundets arrangemang, men när finalen sju minuter försenad bara spelats i 45 sekunder blåste domaren Glenn Nyberg av och körde spelare ner i omklädningsrummet.

Då hade drägget på MFF:s ståplatsläktare, de s k fansen som klubben tydligen inte får bukt med, rivet ner skyddsnätet en andra gång och matchen blev ytterligare en dryg halvtimma försenad. Om det nu fanns säkerhetspersonal, om det nu fanns en ansvarig för de gulvästade vakter som så måningom dök upp så var det tydligen ingen som visste om det var Förbundet eller Malmö FF som skulle reagera.

Följden blev att ingen gjorde det. Innan matchen kommit igång hördes bara en mild, lite tafatt högtalarröst som vädjade till våldsverkarna att återställda ordningen och sätta fast det nät de höll i händerna, men vem är så naiv i dagens luttrade fotbolls-Sverige, att han tror att en snäll vädjan överhuvudtaget uppfattas av dem som tydligen inte ville att det skulle spelas någon finalmatch. Det är lika naivt som att vädja till en bankrånare att han går fri bara han lämnar tillbaka pengarna. Det är tyvärr så; man måste ge polisen rätt som ideligen påpekar att det inte görs tillräckligt för säkerheten på arenorna.

Efter en halvtimma stod de gula västarna framför klacken - de borde naturligtvis ha varit där från början. 

Ett annat Häcken

Ja, så när matchen kom igång avbröts den efter bara 45 sekunder, och när spelet startade om efetr en halvtimma var det Malmö som satte fart, gick lite oftare framåt än vanligt, skapade chanser främst när den dribblingsvirtuose Taha Ali vände ut-och-in på både Häckenförsvarare och sig själv. Det går fort, det snurras och rycks men i så hög fart att passingarna - i den mån de alls kommer - blir slarviga och oprecisa.

Häcken hade på sitt vis en sorts kontroll över händelserna trots stort spelmässigt underläge. MFF har ofta haft svårt för Häcken när Hisingens stolthet spelat det fina, kreativa spel som varit klubbens kännemärke i många år.

Den här matchen spelade laget ovanligt tufft fysiskt, ibland elakt, då och då provocerande och innerbacken Silas Andersson drog på sig publikens missnöje genom alltför uppenbart filmande och när han dessutom uppträdde lite hätskt mot Malmöpubliken (inte ståplatsslöddret) kunde den inte hålla sig i skinnet utan kastade in föremål som tvingade Nyberg att bryta än en gång när det bara återstod 30 sekunder av ordinare speltid med fyra minuters tillägg.

Det var sedan denne Silas som slog den avgörande bollen i straffläggningen, så det var han som fick fira och den störigaste delen av Malmöpubliken som fick dra på sig dumstrutarna. Men det är den tafatta hanteringen av läktarsabotaget strax före och i inledningen av matchen som ger Fotbollförbundet bakläxa. Hur länge skall naiviteten få råda?

Var det Dödsdansen?

Häcken får alltså spela kval till Conference League men på den nivå göteborgslaget ligger just nu lär det bli en tuff resa. Malmö har ju å sin sida sitt internationella uppdrag klart efter guldet ifjol och har till och med favören av en seedning i kvalet till Champions League. Men vem skall göra målen, vem skall coacha laget? Det är många frågetecken i farten samtidigt. Jag stannade inte kvar på presskonferensen länge.

Tränare Rydström har ju tidigare pratat om att han inte tittar på tabellen, han är mera intresserad av utförandet och när han läser statistiken kommer han säkert att finna att MFF har pluspoäng i de flesta kolumner. Förväntade mål, bollinnehav, passningar, spel i motståndarnas straffområde, så han kanske är nöjd.

Den här gången behöver han ju inte bry sig om tabellen. Nu var det en cup som skulle vinnas, som skulle ge lite boost och ett ökat självförtroende - en bristvara i hans lag den här våren när så många tvekar om sin egen kapacitet och skyfflar bollen vidare till någon annan av rädsla för att vara den som slår bort en passning.

”En dårens försvarstal” 

Rydström hade presskonferens dagen innan matchen och insåg visst att han påminde om Strindberg när han gång på gång hållit ”En dårens försvarstal” när verkligheten berättat att Allsvenskans största och bästa trupp (???) hamnat på efterkälken. Men vad var det för Strindbergspjäs vi såg igår; knappast  ”Ett drömspel”. Var det kanske rent av ”Dödsdansen”?