Aldrig mer tomma läktare...

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det här med publikkris hit och dit. Seat fillers eller”utfyllnadspublik” kan vara lösningen. När arenorna inte säljer helt slut kallar man in personer som fyller upp tomma platser!, berättar Magnus Berglund.
Seat fillers eller”utfyllnadspublik” används lite varstans utomlands. Åskådare som släpps in senare under matchen för att fylla upp läktaren. Det kanske är något även för Sverige? Foto: TT

 

Många höjde rösten efter finalen i Svenska Cupen på Friends Arena. Elfsborg vann matchen men i stort sett alla medier rapporterade lika mycket om de 47 000 tomma stolarna. ”Publikfiasko” och ”varför spelade man inte nere i Skåne” vevades om och om igen i sociala medier. 

Men att ”bygga tradition” kräver tålamod, vilket brukar vara en bristvara i dagens samhälle.

Bättre går det nere i Vitryssland. Hockey-VM i Minsk beskrivs redan som det mest sedda världsmästerskapet (ishockey) hittills och internationella TV-bolag ger beröm över service och möjligheter till bra produktioner. Även spelare och ledare tycks överväldigade av de fina förutsättningarna.

Den före detta militärofficeren, numera president, Aleksander Lukasjenko verkar ha gjort ett effektivt jobb för att putsa upp sina skyltfönster när världen nu tittar in. Hemmanationen lever nämligen upp till (presidentens?) förväntningarna; TV-sändningarna har miljonpublik och publiksiffrorna slår allas prognoser. Bra reklam för vad som ofta kallas ”Europas sista diktatur”. 

Publikrekordet ett minne blott

Fram till kvartsfinalerna är publiksnittet 9 641 åskådare per match, vilket kan jämföras med de tidigare två världsmästerskapen i Sverige/Finland som snittade 6 685 respektive 7 048 besökare per match. Och som ni minns kan vi inte skylla mycket på finländarna då Stockholm ju – av olika anledningar – var den svagare marknaden.

Vad som vi dock ska ha i minnet är att både Ericsson Globe och Hartwall Arena hade kapacitet för en bra bit över 12-13 000 åskådare under VM, medan Minsk har en arena för 15 000 och en för ”bara” 9 600. Den sistnämnda alltså med en kapacitet under snittet. Inte undra på att det ser ut att vara stämning på matcherna.

VM-rekordet i antal besökare är från Prag-VM för tio år sedan. Då kom 552 097 åskådare och den siffran utraderas troligen redan nu under kvartsfinaldagen. Men besökarna är inte bara organiska utan det finns en ”publikdoping” – som faktiskt inte behöver vara särskilt smutsig över huvud taget.

Utfyllnadspublik – ett framgångskoncept?

Om vi bortser från att VM spelas i vad som kan liknas vid en diktatur och om vi kan lita på officiella siffror, TV-stationer och så vidare så vill jag lyfta en annan uppgift. Något som Lasse Granqvist nämnde under en av de tidiga gruppmatcherna, ”seat fillers”.

Seat fillers kan smidigast översättas med ”utfyllnadspublik”. Arenorna säljer inte helt slut och då kallar man in personer som fyller upp tomma platser. Hur det är i Vitryssland vet jag inte, men det behöver inte vara skådespelare som kommer in en bit i första perioden – utan människor som stått länge utanför arenan för att få en reabiljett.

Mer publik på matcherna ger bättre stämning och snyggare i TV-rutan. Samtidigt kommer de som kanske inte har råd med fullt biljettpris in och får se hela eller delar av matcherna. Även London-OS använde den här metoden för att ta tillvara på alla (företags)biljetter som skickades tillbaka kort innan evenemangsstart.

Dags att konceptualisera

Utomlands finns organisationer för det här. I USA kan man gå med i ”Fill A Seat” och på så sätt få biljetterbjudanden eller gratisbiljetter till evenemang som inte säljer slut. 30 städer är anslutna och över 120 000 amerikaner har signat upp för chansen att gå på gratis sport-, kultur- eller musikevenemang. 

Är då det här något för idrotts-Sverige? Javisst. För räkna de evenemang och matcher här hemma som säljer slut behövs ju inga större kulramar. Sen är det klart att konceptet behöver vändas och vridas på för att inte den redan trogna publiken inte ska känna att de tar skada. Men det är omöjligt att inte tänka på potentialen i studenter, pensionärer och andra som kanske inte vill (eller kan) betala fullt pris för att gå på idrott.

Det är säkerligen många som för halva biljettpriset strax innan matchstart eller en gratisbiljett i halvtid/periodpaus skulle komma till arenorna ofta. Och dessutom, de skulle köpa varmkorv, läsk och glass i kioskerna. Och troligen njuta av en spontanutflykt med låga förväntningar (lågt pris = låga förväntningar).

Praktiska utmaningar – men allt kan lösas

Självklart finns mängder av praktiska utmaningar kring koncepten med utfyllnadspublik och att dela ut gratisbiljetter. Årskortsinnehavare har sitt att säga till om – och ”stämningshöjaren Hyundaiklacken” väckte som bekant mycket känslor under hemma-EM ifjol. För att nämna ett par utmaningar.

Samtidigt vill vi inte uppleva ett tomt och ödsligt Friends Arena eller vilken arena som helst.

Framförallt landskamper och förbundsorganiserade matcher (som Svenska Cupen) lockar ju som bekant en större andel ”evenemangspublik” än renodlade fotbollssupporters. 

Det är också troligt att vi skulle få se fler koncept och kampanjer i spåren på rabatterade biljettpriser. Till nytta för alla arenaidrott. 

Magnus Berglund

Todde (inte verifierad)

fre, 2014-05-23 20:04

1. Aik har en annan lösning...

...de hade fullt på Vännervallen som tar 50000 men det var bara 30000 där, stäng av och kalla allt fullt.
Häcken har utvecklats till en unik klubb i Sverige.
-Men så har vi också jobbat hårt för att komma dit vi är i dag, betonar klubbdirektören, Marcus Jodin.
Han njuter av den ekonomiska bilden och uppmärksamheten – på ett annorlunda sätt.  Han ska nämligen göra dubbla starter i Vasaloppet!
Häcken har två lag i stafett-Vasan, Marcus ingår i det ena laget på fredagen och dessutom ska han starta i det stora loppet på söndag.
Han säger själv att han är rätt bra tränad och kan åka med ett leende.
Här är projektet som inte bara gynnar en idrott utan flera. Alla med något gemensamt – nämligen vatten.
Arena Vattnet är ett samarbete mellan idrottsförbund som har vattnet som sin arena – som segling, kanot, rodd, issegling, vattenskidor, wakeboard och motorsport på vatten.
Det skulle jag önska, ja, unna er allihopa.  Att se och höra det fantastiska, det som är få förunnat, att vara på plats i Sälen nu på på söndagsmorgonen. Bara några hundra personer förmånen att få  titta på. Desto fler, inte mindre än 15 000 skidåkare har huvudrollerna.
Det är några oförglömliga timmar i Berga By .

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Viaplay Group trycker gasen i botten och maxar utbudet av motorsport med den nya satsningen "Motorhelg" i TV10-  med flera svenskar i reportage.. Framför allt  om svenskarna som konkurrerar i  IndyCar-premiären den 10 mars, och porträtt av  om det svenska löftet, Dino Beganovics resa i Formel 3. I premiären blir det även dokumentärer, om F1-kval och highlights från F2-race..

Efter 62 minuters spel i allsvenskan för AIK förra säsongen såldes 16-årige Jonah Kusi-Asare på torsdagen till tyska mästarlaget Bayern München för 73 miljoner kronor, inklusive bonusar.

Det är den femte dyraste övergången genom tiderna från allsvenskan och är ännu ett exempel på hur allsvenska klubbar blir allt rikare på försäljning av unga spelare.