SATS planerar för framtiden och öppnar i slutet av året ett nytt träningscenter på Torsplan 2 i Stockholm. Det är inte vilket gym som helst utan ett nytt innovativt koncept med utomhusträning på takterrass och en tillhörande 100-meters löparbana. De vill ta träningen till en ny nivå och ge besökaren en unik upplevelse – inte bara ett tillträde till ett gym.

Behålla personal

NCC som ligger bakom utvecklingen av, och äger, kvarteret Torsplan 2 har ett tydligt syfte med sitt kontorskomplex. Ett kontor är inte bara en del av företagets ansikte utåt utan även en förutsättning för att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. Människor som trivs på sin arbetsplats, vet vi, har en lägre sjukfrånvaro och presterar bättre.

En bra arbetsmiljö – som inkluderar ett bra serviceutbud – är dessutom en konkurrensfaktor. 

Robert Hägg på NCC menar att de vill skapa ett hus som är lika mycket en mötesplats som en arbetsplats. Ett modernt kontor består inte längre av fyra tomma väggar utan måste också bidra med att skapa en attraktiv stadsdel där människor vill vistas.

Att NCC ser SATS som en viktig komponent i bygget av Torsplan 2 är ett exempel på hur en idrottsaktör kan bidra med att höja värdet inte bara i ett kontorskomplex utan i en hel stadsdel.

Gymet en del av tillvaron

För SATS del är det viktigt att intresset för träning hålls uppe. De ser till och med den konkurrerande Hagaparkens grönområde som en tillgång för att skapa bättre träningsmöjligheter i hela området. I ett komplex – eller en stadsdel – pågår nämligen flera aktiviteter samtidigt. 

Precis som på framgångsrika shoppingcenter där det finns flera handlare i samma bransch. Visst kan det tyckas märkligt med fem optiker som ligger jämte varandra men de appellerar till olika målgrupper och bidrar med en ökad mångfald av människor vilket i sin tur gör köpladan intressant som mötesplats.

Torsplan 2 vill vara en ny modern mötesplats och idrotten ingår i det framtidskonceptet. Om idrottsanläggningen tills nu varit en unik plats dit vi gått och svettats efter jobbet har den nu blivit en integrerad del av samhällslivet. 

Arenor en tillgång

Det som tidigare var tydligt definierade idrottsarenor som mötte idrottens behov kommer i framtiden att ingå i en större helhet som förser staden med en levande stadsbild, ökad tillhörighet, fler jobbtillfällen, funktionella bostäder och moderna kontor. Samhället kommer inte i samma utsträckning att hjälpa idrotten med att bygga arenor men idrotten kan hjälpa samhället att bygga mötesplatser. Ombytta roller alltså.

Att det är just en privat idrottsaktör som går i bräschen för att skapa nya mötesplatser för motion är inte konstigt. Den kommersiella sektorn är mer lättrörlig än folkrörelserna som ibland har en mycket tung ryggsäck att bära på. Men idrottsrörelsen skulle kunna bli mer på hugget.

Även den ideella sektorn skulle kunna fråga sig vad den kan bidra med istället för att ställa krav på att nya arenor ska möta deras krav. 

Handlar om vår hälsa

En stärkt folkhälsa handlar i allt högre grad om att samhället planeras utifrån möjligheten till spontanidrott och vardagsmotion, inte om att förse staden med ett enstaka arrangemang eller om en specialutformad arena för en idrott.

Det behövs en ny infrastruktur i idrottsrörelsen som stödjer möjligheten till idrott. 

Det handlar om lösningar som med hjälp av innovativ stadsplanering, nya idéer kring helhetskoncept och kreativa aktörer skapar förutsättningar för bättre möjlighet till motion. Föreningar skulle i samverkan med andra aktörer kunna skapa miljöer där vi vill uppehålla oss, socialisera och inspirera oss.

De privata aktörerna är redan där. När anländer föreningslivet till festen?