Världsmästare som de är. Tvåa i VMs maratontabell.

Brasilien även före avseende vunna VM-titlar, fem stycken för bollekarna från Sydamerika. 

Tyskland har funnits med i hela åtta VM-finaler, vunnit hälften. Kvalificerat sig till åtta EM-finaler, även där fått femtioprocentig vinstutdelning. 

Hur Sverige ibland har kunnat skaka dom kan bara förklaras med idrottens mysterium. Som kan dyka upp i enskilda matcher. Sällan i en hel matchserie. 

Jag har kompisar som lämnade stadion i halvtid och som hörde publikljudet när Sverige plockade upp 0-4 underläget till 4-4 i Berlin på bara trettio minuter. (VM-kval, 16 okt-12).

Gordiska knuten

Finns den gordiska knuten i det tyska fotbollsundret i dess Fotbollsakademier?

De tyska fotbollsakademierna rankas ibland inte så högt som landets förmåga att organisera, strukturera och följa upp. Ibland med en noggrannhet och disciplin som vi har svårt att ta in. Det militäriska aktar vi oss noga för. 

 Tittar vi närmare på export (126 miljarder) och import (227 miljarder) av varuhandel under år 2016 dominerar Tyskland i båda disciplinerna. Kina då? För exporten är det tre gånger så lite och med exporten är det nästan fem gånger lägre volym österut.

Kom att tänka på ledarskapets ”Fingerspitzengefül”. Ett ämne så svårt att ta på och konkretisera. Oftast sägs det också om det ”Antingen har man det eller har man det inte”. Sen är fördjupningen avsnobbad. Men vi har det kanske mer än vi erkänner.

Tillbaka till fotbollsakademierna i Tyskland.

Så började det

Det var år 1998 som Deutscher Fussball-Bund, ett av världens mäktigaste sportförbund, gav den mycket välkände Jürgen Klinsmann och Joachim Löw, då okänd, och Uwe Hakus, i vissa kretsar okänd även nu, uppdraget att skissa upp riktlinjerna för hur skolningen av tyskarnas fotbollsungdomar skulle se ut via Fotbollsakademierna.

Detta tillkom efter fiaskot i VM 1998, då Tyskland i kvartsfinalen var chanslösa mot blivande bronsmedaljörerna Kroatien, 0-3.

– Minns att DFBs kravspec på vad de ville ha ut av oss den gången var avancerat, säger Uwe Hakus nästan tjugo år senare.

Uwe Hakus, är idag verksam vid Agne Bergvalls gäng i High Peformance Center i Växjö och är idag den mest meriterade idrottstränare vi har i Sverige? Efterfrågad, använd av svensk idrott, knappast.

Att vara sportansvarig för Hertha Berlin, ansvarig för Tysklands sprinter under åtta år (finalplats i alla mästerskap) och idrottsutvecklare för landet Quatar är ibland inte tillräckligt. Är vi rädda för kompetens?

Giganter

Svensk bandy har varit tvunget att under årens lopp söka impulser utifrån. Se antalet bandyidkande nationer, med klass. Som volontär fick jag en gång sitta med när bandyns Walter Jagbrant hade tussat ihop den tidens förbundskaptener som fotbollens Georg ”Åby” Ericson, handbollens Roland Mattson och ishockeyns Arne Strömberg. Vilka giganter!

Eller är det som med viner, de blir bättre med åren…

Förlåt, det historiska hoppet.

På ort och ställe

Landslagskommittén med dess förbundskaptener och med Uwe Hakus som dörröppnare stack i våras till Hertha Berlin för studiebesök. Besöket sammanföll också med hemmamatch på gamla Olympiastadion mot Emil Forsbergs RB Leipzig.

Verkställande chefen för Sport/Akademie, Frank Vogel ”öppnade upp” - nästan allt. Ibland är det opassande att som gäst fråga vad det kostar. 

Bayern München satsar mest pengar av alla, över 80 miljoner euro, Wolfsburg (Volkswagen bakom) kommer därefter på mer än 70 miljoner euro. Ur den näst intill årliga miljardinvesteringen i svenska kronor har den sydtyska klubben exempelvis fått fram Toni Kroos , Philip Lamm och Thomas Müller.

Dock var Hertha BSCs årliga examen inte antalet storspelare som kom fram utan förberedelserna och kraven vid den årliga certifieringen. 

Det var som att höra en svensk företagsledare för några decennier sedan när ISO-certifieringarna i typ kvalitet och miljö svepte in över svenskt näringsliv. Vissa fick då stora skälvan av när typ Veritas, certifieringsföretag, nämndes.

Per ”PK” Karlsson, medlem i Bergvallgänget, har som aktiv 14 finnkamper och som tränare bland annat i många år trimmat Växjö Lakers fys, med flera idrotter, var med och skärskådade

– Ordning och reda, varje område har sin boss, sa han när han fick se organisationsbilden bifogas.

– Via det väldefinierade systemet får man ut mer.

Fotbollsakademierna gör skillnad

Per-Anders Gustafsson, Sveriges mest meriterade landslagsansvarig (bandy), kategori alla idrotter tycker:

– Framkom med all önskvärd tydlighet att här gällde ”laget före jaget”, här skall ledare och aktiva inom akademierna fullt ut dela klubbarnas filosofi och tänkande.

– Konkurrenssituationen och tillgången på spelare gör att uppgjorda planer skall följas, då blir det full uppbackning, annars finns det ingen plats.

 Som gammal idrottskonsulent (kollega med Rimforsa-Richt) en gång bör du veta, vilken är den största skillnaden?

– Att utifrån kunskap om olika detaljer jobba systematiskt. Många har vetskapen men saknar systematiken, detta säkerställs med kvalitativa uppföljningar där kvalitet inte är en egen beskriven standard utan en betygsättning på hur man verkligen arbetar och når resultat.

Vi hör ekot från Per-Anders Gustafsson ”resultat-resultat-resultat” ebba ut.

När Tyskland vinner finalen med 1-0 mot ett med hjärtat spelande Chile, åja deras teknik håller hög nivå också, får Chile gå på max och lite till medan Tyskland bidar rätt tillfälle. Så kan spelare göra som är välutbildade i grunden.