Visst minns vi hur Norge stormade fram vid OS i Sotji. Det blev elva guld närmast följd av Kanada med tio guld.

USA blev bäst med 28 medaljer. Norge fick ”bara ihop 26”.

Nu går norrmännen ut med att de skall få ihop sammanlagt 37 medaljer.

37 medaljer?!

– I Norge räknar de också med Paralympics när de sätter upp målet, svarar Calle Hageskog.

Han är engagerad av Olympiatoppen i Norge, vilket är deras motsvarighet till Sveriges Olympiska Kommitté, som coach för coacher. Vår Hageskog har haft regelbundna utvecklingskontakter med vårt grannland i väst sedan 1981.

Nej, låt oss glädjas över den snö som föll ifjol.

Minns ni?

Det är nämligen i dagarna trettio år sedan Sverige erövrade tennisvärlden. Nej, det är inte storhetstiden med Björn Borg. 1988 vann Mats Wilander Australien Open, vann sedan Franska mästerskapen och US Open. Stefan Edberg segrade i Wimbledon och Sveriges storslam var fullbordat. Unikt!

Mellan 1975 och 1998 spelade Sverige inte mindre än elva DC-finaler och vann sex av dem. I nästan alla av dem satt Calle Hageskog på ledarbänken.

– Bättre med DC då är det tillåtet att snacka med spelarna, säger Calle Hageskog. Om det inte blir som när Thomas Johansson mötte den topprankade spanjoren Carlos Moja.

– Jag är så dj-a nervös, sa Thomas Johansson vid första sidbytet.

– Jag också, kontrade Calle Hageskog. Varpå Johansson garvade och slappnade av.

När vi frågar honom om orsaken till det svenska tennisundret ser vi direkt i ansiktsminen att frågan inte är ny för honom.

– Planen var att vi inte hade någon plan.

Eftersom Calle Hageskog är professor i ledarskap bör han veta vad han talar om. Han var ledare för svenska DC-laget mellan åren 1985 – 2002 och individuell tränare för Mats Wilander, Anders Järryd och Magnus Larsson.

Härliga vändningar

Det hade varit nära till hands att också fråga honom hur Sverige har kunnat vända mest 0-2 underläge. Vilket skett inte mindre än sex gånger. Calle Hageskog har upplevt alla utom den 1946 i Varberg. Det var där som Lennart Bergelin låg under mot dåvarande Jugoslavien i femte avgörande med 8-7 och 30-0.Den andre singelspelaren var Torsten Johansson. Dramat utspelades inför dåvarande kungen Gustav V, 88 år som var stark tennisentusiast och enligt uppgift fixat den här matchen till just Varberg.

Svaret på hur detta världsunika var möjligt är en beskrivning av Hageskogs ledarfilosofi.

När vi tar upp ämnet med Magnus Larsson blir svaret:

– Vi hade världsspelare på alla underlag, inte minst i dubbel. Och på söndagarna brukade vi alltid spela bra.

– - Men i grunden fanns en bra lagmoral, alla var lika mycket värda. Vi blev inte skärrade av vad tidningarna skrev, vi visste att detta hade vi klarat tidigare.

– Glöm inte att det var väloljat runt laget, alla hade sina uppgifter, Calle kommer aldrig oförberedd till något, säger Magnus Larsson avslutningsvis.

Fyra viktiga T

Efter en stund nämner han att spelarna och han jobbade efter principen fyra T. Som står för Trygghet, Tillgänglighet, Träna och Teamet. Vid varje tillfälle jag har hört Nässjösonen prata ledarskap lyfter han Gösta Fast, slöjdlärare, vaktmästare och tennistränare i Nässjö. Kanske blev han något av en extrapappa för Calle eftersom han blev faderslös när han bara var elva år.

– Han gav vänligheten ett ansikte, fastslår Calle Hageskog. Sen går han över och belyser vilket värde det är när ungdomar, barn lätt kommer intill vid idrottsarenorna. Nyttjandegraden höjs mycket via vaktmästare som öppnar och hjälper till. Eller med mindre samhällen där upparbetade personkontakter gör att tryggheten och lättillgängligheten ökar.

Jag blir nog mest rörd när lugne Calle går över och prisar sin ensamstående mamma, hur hon med sin lilla röda Opel Kadett åkte runt i Småland med tennisspelare från Nässjö med omnejd.

På så sätt fångades Bodaforsarn Birger Andersson, som längre fram fick heta ”Bragd-Birger”, in i nätet och fick både tvätt fixad och specialbehandling för sin psoriasis på händerna.

Kullerbyttan misslyckades

– När jag började på GIH i Örebro, skulle vi ställa upp på led och göra en kullerbytta, jag var den ende som misslyckades, ett misslyckande som jag burit med mig sen dess och använt så ingen skall pekas ut på detta sätt, avslöjar Calle Hageskog.

DC-laget tyckte det var angeläget att behandla bollpojkar och tjejer på ett vänligt och uppskattande sätt. Thomas Enqvist, den omtänksamme gentlemannen, gick exempelvis efter varje träning runt och handtackade samtliga.

Vid en DC-match i England, hade bollgänget servat oss på ett fullgott under hela veckan. Under matchen hamnade vi i ett mycket utsatt och pressat läge, när alla var samlade i omklädningsrummet, stack plötsligt det uppassande bollgänget in en skriven lapp under dörren. Brevet var till hela laget och avslutades med:

Just to say, even if you dont win, we still think you are the best!

– Den svenska lagmoralen segrade ännu en gång, Carl-Axel Hageskog.