Senaste exemplet kommer från Degerfors där fotbollslaget alltid har haft ett starkt stöd av bruket som numera är ståljätten Outokumpu. Företaget fick ta över traditionen att vara huvudsponsor. 

En tid låg beloppet på miljonnivån. Därtill jobbade många spelare och ledare på bruket med mycket stor frihet och möjlighet att avvika till Stora Valla för träning. Och just planen sköttes av underhållspersonal från bruket.

Det var tider det. Nu anade både anställda på bruket och medlemmar i klubben betydligt sämre villkor. Pengarna har minskat oroväckande varje år. I fjol fick Degerfors IF 300 000 kronor och i år prutade företaget igen.

Många känner igen beteendet

Många ute i Sverige har upplevt liknande situationer i takt med ökad centralisering och urbanisering. På mindre orter och i medelstora städer är det vanligt att besluten fattas någon annanstans.

Av en vd eller marknadschef som inte bort på orten. 

De blir allt flera. Det blir allt vanligare.

Vare sig det finns pengar eller ej så finns det inget intresse.

Idrotten är förlorare. Klubben eller den enskilda idrottaren

När de kommer med sina sponsorförfrågningar möts de av mycket liten förståelse.

Aldrig "det där lilla extra"

Ofta har företaget en policy som det hänvisas till. Annars är budgeten slut. Finns det förresten en mer sliten term... Bortförklaring nummer ett, för ingen utan insyn kan ju protestera eller ens argumentera.

Företagsledare och ägande utan närhetskänsla är en fara för idrotten och bolaget. En vd som kommer inpendlande måndag eftermiddag är en olycka.

Lika illa, om utpendlingen, resan till bostadsorten tio-hundra mil bort, inleds på torsdagen.

Hur skall en dylik ledare få personalen att göra det ”lilla extra”? En sådan chef/tränare har ”tappat omklädningsrummet” innan hen har vunnit det.

Ville ha en begränsad arbetsvecka

Jag satt en period i styrelsen för företaget Spaljisten i Åseda. Ett lönsamt och välskött företag med över 90 procent av tillverkningen riktad till Ikea. Under en period var det aktuellt att grundarna, makarna Anita och Rolf Malmqvist, skulle trappa ner och samtidigt engagera en VD.

Rekryteringsbolaget kom och presenterade för oss i styrelsen den ene mer fantastiske personen efter den andre. Kandidaterna blev inte mindre fantastiska när de sedan presenterade sig själva inför styrelsen.

En av dessa kandidater informerade rakt och öppet att han ville ha en sådan ”begränsad arbetsvecka”. Efter kandidatpresentationerna skulle styrelsen säga sitt. Jag lyckades hålla tyst … och lät vd:n Rolf Malmqvist börja.

Han är en mycket lugn, klok, klurig entreprenör och sa efter att han kliat sig en extra gång i skägget:

”Ja, han som jobbat på Volvo är nog en slipad herre, men, nej, nej. Inte vara här alls på fredagar…”

Det var denne Rolf Malmqvist som lyckades kompensera avtalssänkningar från Ikea på bortåt 20 procent med produktionsförbättringar. Skapade helt av honom själv. Glänsande!

Saknar närheten

Närheten och kontakten med marknad och personal är en avgörande faktor för ett bolags framtid. Företagsledning som inte kan avläsa trender, impulser i tid, hamnar förr eller senare på efterkälken.

Det är som att styra företaget med en bindel för ögonen.

Den informella informationen är ofta både snabbare och säkrare och då krävs närvaro.

Med ägandet i riskkapitalbolag eller i private equityfonder som skall ha mycket ”snabb och hög avkastning”, som det brukar heta i förförelseprospekten, är det hög risk för att det lokala företaget enbart blir siffror i en balans- och resultaträkning.

Blir utan informella signaler

Det samma gäller CSR-projekt eller engagemang i idrotten.

Företagen får inga informella signaler om hur stor och viktig deras insats är. Det blir svårt att förstå och bry sig om varandra. Tidigare sponsorsamarbeten som kan ha handlat om sexsiffriga belopp blir plötsligt avsevärt mindre och mer som tröst.

Saknas den kunskapen gör de nya ägarna neddragningar, minskningar av engagemanget successivt. Är det en ”siffernisse”, med hög egen bonus, utan känsla för såväl företaget som samhället, upphör sponsorkontraktet i samma ögonblick som entreprenören, företagsgrundaren, säljer bolaget.

Kan däremot ägaren och vd:n sätta in företagandet och sponsorskapet i betydelse för samhället, blir det helt andra och ömsesidiga villkor.