Vacker kuliss, men annars tomt

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

33.218 på Friends. En fantastisk publiksiffra för damfotboll i Sverige.

Och, som Sverige spelade i den andra halvleken mot Brasilien (nia på världsrankingen), var det en välförtjänt hyllning i ett varmt Stockholm inför den EM-turnering som startar i England den 6 juli. Med svenskorna som ett av favoritlagen.

Men var det, som Pia Sundhage antydde, ett mått på damfotbollens popularitet? Nja.

Fester med damlandslaget - då kommer publiken. Men vid de allsvenska matcherna råder ett helt annat intresse. Publiken uteblir.

Vi kommer ju inte ifrån Pia Sundhage när vi pratar svensk damfotboll. Hon är sportens kanske allra viktigaste pionjär och en odödlig ikon för en mansdominerad sport som öppnade dörrarna också för kvinnor.

Det var en efterlängtad och välbehövlig revolution, en stor möjlighet för en massa tjejer som kanske inte passade in i alla normer och hade svårt att hitta en sport som passade dem. 

Det är kanske damfotbollens allra största betydelse att den öppnade en port in till idrottens gemenskap för tjejer som inte tyckte sig passa in i i alla de de förutbestämda och förstelnade roller som förväntades spelas av tjejer.

Publiken sviker i vardagen

Pia slog in den avgörande bollen som gav Sverige den hittills enda mästerskapstiteln vid EM 1984. Hon blev Sveriges (och en av världens) första professionella spelare med ett år i italienska Lazio. Men mest har hon gjort avtryck i sitt ledarskap med två olympiska guld som ledare för USA:s landslag (2008 och 2012) och som ledare för de svenska damerna har hon vunnit ett OS-silver och ett EM-brons.

Det var förstås en speciell känsla för Pia att nu komma tillbaka till den svenska nationalarenan med sitt Brasilien där hon verkat i tre år och har kontrakt över OS 2024. 

Som den portalfigur hon blivit väger hennes ord förstås tungt. Det var mycket tal om publikrekord redan före matchen och det var Pias mening att den stora tillströmningen var ett erkännande till damfotbollen.

Mot det kan man förstås säga; vore det inte det verkliga erkännandet för damfotbollen om publiken strömmade till i tusentals till de allsvenska matcherna, sjöng, dansade , rullade ut kreativa banderoller och reste med sina lag över Sverige.

Sanningen är dessvärre en helt annan; damfotbollen i Sverige spelar samma roll som många andra sporter som får leva upp och bli uppmärksammade vid olympiska spel och stora mästerskap. 

Fotbollsdamerna får sin uppskattning i samband med segerfesterna när en och annan landskamp kan blåsas upp till en falsk kuliss. Som i Stockholm på tisdagskvällen när Brasilien slogs tillbaka med 3-1 efter en andra halvleken som visade vilken kreativitet det finns i det här landslaget och vilka offensiva möjligheter Peter Gerhardsson har att bolla med inför det kommande mästerskapet. 

Ingen enkel förklaring

Men det är farligt att lyssna på Pia och förblindas att tro att rekordsiffran på Friends är ett mått på det verkliga intresset i Sverige.

2019 hade fem lag i damallsvenskan ett publiksnitt på över tusen åskådare (dåligt också det), i år är det hittills bara Hammarby och Häcken som övertrumfar den siffran. En klubb med så hög svansföring som FC Rosengård i Malmö når inte upp till den siffran och klubbar som AIK och Djurgården får ibland nöja sig med några hundra på läktarna.

Det är svensk damfotbolls allra största bekymmer och många klubbledare gnuggar sina geniknölar för att komma på svaret på frågan varför publiken bara intresserar sig för de stora festerna men inte för vardagen.

Det finns nog tyvärr ingen enklare förklaring än att folk väljer sina nöjesupplevelser efter känslor och intressen och att damfotbollen i sin vardagskostym och på klubbnivå inte är tillräckligt attraktiv.

Det är först när alla de utländska stjärnorna samlas under blågul fana som tjejerna får den uppskattning de förtjänar. Mästerskapen höjer statusen och Sverige har just nu flera utländska spelare av hög kvalitet än någonsin tidigare.

Det här är en situation som många andra sporter upplever. Det är bara den svenska herrfotbollen som, trots samma urvattning av den allsvenska kvaliteten som damerna nu upplever, lyckas hålla det enorma intresset uppe med publika fester på löpande band, en närmast ofattbar lojalitet på sina håll, stora skaror som medföljer till bortamatcherna och en kreativitet i fans-arrangemang och tifon som vi aldrig tidigare sett maken till.

Gerhardssons succé

Det är synd om tjejerna men härligt förstås att de allra bästa i alla fall får uppleva de här stora festen och dessutom med ett nytt avtal med Svenska Fotbollförbundet också garanteras en rejäl slant (drygt 500 000 kronor per spelare) om laget lyckas ta sig till EM-finalen senare i sommar.

Peter Gerhardsson har efter några succéår med Häckens herrlag utvecklats till en framgångsrik och mycket populär landslagledare sedan han tog över - efter just Pia Sundhage - 2017.

En känslofylld, öppen och prestigelös tränare som är nöjd med sin lön fast han ”bara” tjänar en fjärdedel av herrkaptenen Janne Anderssons. Han är belåten ändå, säger han, och spelarna är mycket nöjda, får stort utrymme för egna tankar och idéer.

Det blev en andefattig första halvlek mot Brasilien där inte ens Kosovare Asllani kunde få liv i det svenska spelet. Det fick fart i den andra med individuellt spännande spelare som Stina Blackstenius, Johanna Rytting Kaneryd, Olivia Schough och, förstås, den evigt unga Carolin Seger, 37, som gjorde sin 230:e landskamp. Det 

finns oändliga möjligheter för Gerhardsson att laborera men om svenskorna får till ett snabbare passningsspel, bättre skärpa i de avgörande momenten, om Segers kropp håller och om ledande figurer som Asllani och viktiga innerbacken Magdalena Eriksson hittar stabiliteten, så kommer det här svenska laget att gå långt. 

Tre härliga mål av brasse-tekniska Rytting-Kaneryd, Linda Hurtig och Blackstenius borde ha gett laget en rejäl skjuts in mot EM. 

Det finns stor kapacitet att krama ur den här truppen, många kan gå in och spela avgörande roller och det kommer att bli ett spännande mästerskap att följa, förhoppningsvis med stora publiksiffror och höga tittarsiffror när det nu äntligen är Sveriges Television som ska sända.

Nederländerna, Schweiz och Portugal väntar i gruppspelet. Och vi kan glömma det svaga intresset för sporten i vardagskläder. I blågul festuniform har det här profilstarka, svenska laget att ha full (och välförtjänt) uppbackning av hela svenska folket.

Jag - som heller aldrig går på allsvenska matcher fast jag bara har några hundra meter till Rosengårds hemmaplan på Gamla IP - kommer att sitta bänkad vid varje match - och med stora förhoppningar.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Dagens hjältar i idrotten är ishockeylaget Björklöven! När fotbollens damallsvenska Umeå IK har jätteproblem och känner oro inför framtiden kommer hjälpen från hockeygänget, grannarna i Umeå! Hockeyn stöttar fotbollen med pengar.

"Det är viktigt för Umeås utveckling att vi har elitidrott", betonar Björklövens vd , Anders Blomberg.

Inom idrottsrörelsen växer oron för de dramatiska konsekvenser som högre elpriser riskerar få för idrottsföreningarna. Lugnande besked om elstöd för föreningar måste komma nu.

Den 17 november 2022 firar Svenska ishockeyförbundet 100 år med Tidernas Hockeygala i Avicii Arena. Galan direktsänds i SVT 1 med start kl 20.00. Under kvällen ska svensk ishockeys historia uppmärksammas och hyllas. Flera tunga priser ska delas ut, i synnerhet Tidernas Ögonblick där svenska folket utgör jury.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Han började som sportreferent hemma i Kalmar på 80-talet. Idag är han mångmiljonär och en av de främsta innovatörerna i Europa för sändning av sport i TV. Och han ger sig inte. Han ser nya affärsmöjligheter ideligen. 

Jonas Persson är en auktoritet på TV-marknaden sedan han 1994 grundade IEC in Sports som växte till en verksamhet med tv-rättigheter över hela världen.  

Nu expanderar båda hans nya bolag, Commercial Sports Media och Sportway . 

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.