Var är idrotten på väg – efter RIM?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Under många år och mängder av debattartiklar har jag ifrågasatt RF:s roll, vad de gör, statens ointresse för idrottens villkor med mera. 

I och med Sveriges EU-inträde 1995 försvann ”upphovsrätten” till specialförbundens egna idrotter och kunde drivas av vem som helst. Se på akademier, arrangemang och långlopp där kommersiella krafter och lycksökare tar sig in. Vid årets RIM hade specialförbund laddat för både önskan om förändringar och krav på RF att avstå från sin snabbt växande administration.

Jag efterlyser ett verkligt och mer vetenskapligt intresse av att beskriva vår största folkrörelse över tid. I siffror, förändringar, utveckling, mer konkreta mål i stället för ” fem resor” som beteckningen är på det framtidsprogram, där man beskriver vad man vill inom fem olika områden. Ett än så länge hemlighetsstämplat projekt som nu är inlett i Idrottens Hus. 

" Gammal sanning"

Redan vid milleniumskiftet redovisades siffror som visade på en halvering av antalet aktiva klubbar och att de s k vita fläckarna blev fler och fler. 

Det har följts av rapporter om inaktiva  och stillasittande tonåringar som flyr idrotten. Samtidigt har politiker och beslutsfattare själva utformat en beställning om att idrotten ska ansvara för barn, stillasittande, unga och folkhälsa.

Det beteendet har blivit oemotsagt, men ändå bara fortsatt att rulla på. 

Hur våra klubbar och deras ideella ledare mår och vad de vill finns det väldigt lite kännedom om. 

Pandemin har hotat hela idrottsrörelsens existens. En avgörande fråga är om barn, unga, ledare, tränare och satsande idrottare kommer tillbaka till tidigare nivå efter pandemin? 

Också en solidaritet

Ett resultat av RIM-mötet blev att vårt största förbund – fotbollen som aktiverar ca 47 procent av all idrott hotar lämna RF – utan ens en intern demokratiprocess. Så kan det också gå till. 

Det handlar om att fotbollen kan tappa ca 30 miljoner– samtidigt som denna idrott bärs av nolltaxa på arenor, aktivitetsstöd, terminsavgifter, publikintäkter, sponsorer – och ca 750 miljoner årligen från Svenska Spel. De flesta av RF:s idrotter kommer inte ens nära ”pantpengar” i jämförelse. Idet perspektivet sympatiserar jag inte med fotbollsfolket och deras prat om ”solidaritet”. 

Vart tar allt vägen?

  • Ännu har vi ca 10 500 aktiva klubbar, 3,2 miljoner medlemmar, 600 000 ideella ledare 
  • Och inte minst, en jäkla massa arenor och anläggningar. 
  • Då är frågan - vad vill RF, Specialförbunden, SOK, SDF, staten, beslutsfattare,
  • och vad tycker klubbar och andra intressenter med svensk idrott? 

Frågan måste ställas eftersom svaren blir till en hel drös av olikpekande svar. 

  • Varför granskar inte media kritiskt idrottens vardag med allt spretande?
  • Har vi en ”svensk modell” där ingen är ansvarig, ingen vet, ingen törs ta ansvar?
  • Är det en amöba som glider lite hit och dit.

För många tomma arenor

Anläggningar för miljarders, miljarder står dessutom mestadels tomma större delen av dygnet – utom några få timmar då alla vill dit.

En förändrad idrott borde fylla sina arenor bättre! 30 procent av dagens anställda arbetar inte 8-17. Våra unga lägger i snitt fyra4 timmar/dygn på media på sin fritid. Mer skolidrott – ändrade attityder behövs. När diskuteras det? Av vem och var?

Svenska folket i majoritet älskar sina idrottshjältar? När de återkommer i ”Mästarna mästare” och andra liknande program bänkar sig majoriteten åter för att följa dem.

Samtidigt är ordet ”elitidrott” ett fult ord att yttra ute i samhället. När det gäller forskning, 

Artisteri (idol och ESC), då är det fint – men, inte idrott. 

Vad vill vi med barnidrotten? Där borde väl många ha ett svar eftersom det återkommer i varannan mening när någon politiker pratar idrott. Trots att experter pekar på allsidighet och på barns villkor springer varenda 7-åring ut i matchställ påhejade av föräldraledare som vill bilda spelande lag.

Det finns åtskilliga frågor - Vad vill vi med ungas skolidrott? 

Vad vill vi med tonåringarna? 

Vad vill vi med veteranidrott

Och vad vill den ännu levande klubbverksamheten? Vad ska ske med de 1200 unga som går på idrottsgymnasier?

Nu styr utbildningsministern mot att ”endast” topptalangerna ska få plats trots att en samlad exptertis säger att det inte går att fastställa hos en 15-årig sökande.

Vi står inför stora förändringar med Sveriges största folkrörelse. Det känns tydligt. Men, då

måste favoritgrenen ”svajmastare” tas bort och ersättas av rådslag, analyser,omorganisation, planering, hög nationell finansiering, fler yrkesverksamma och välutbildade 

ledare och tränare. 

Men RF har blivit en ledande ”svammelorganisation” i. Detta i ett läge då svensk idrott behöver sin huvudorganisation mer än någonsin. En radikal omorganisation med visioner, tydliga och mätbara mål behövs. Dagens anställda inom RF är mestadels hyvens och djupt engagerade personer som arbetar hårt och gör sitt bästa för svensk idrott. Problemet är ju

att de inte vet var de är på väg. 

De statliga beställningarna (som gamle RF-ordföranden Karl Fritchofsson förmodligen skulle explodera över) styr ju mycket av vad RF gör. Och i sin tur ekonomin.

Så kan vi inte ha det. Endera ska RF stå självständigt – eller bli en egen myndighet.

När startar det nationella rådslaget – då även vi som verkar i idrottens vardag får vara med?

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

- Vi vill ha stabilitet, vi måste också vara lyhörda för verkligheten. Det är ansträngt i många av våra klubbar., säger Hockeybasen Anders Larsson.

Verkligheten i SHL är att lönenivån väcker uppseende, inte minst efter en analys av kreditupplysningsföretaget, CreditSafe. 

I en sammanställning av företag med högst snittlöner i landets kommuner är Örebro Elithockey AB i topp i Örebro kommun bland alla bolag. SHL-laget Örebro HC:s moderbolag har 65 anställda och en årslön på i snitt 774 000 kronor.  Då ingör ändå inte Lön till styrelse och vd. 

SHL-ettan Brynäs nobbades helt av Tre Kronors förbundskapten Sam Hallam då han presenterade sin trupp till Beijer Hockeys Games, 6-9 februari,  då Avicci Arena återinvigs efter en totalrenovering i miljard-klassen.

Ingen Brynäs-spelare föll Sam Hallam i smaken, det är förstås anmärkningsvärt. Som nykomling har Brynäs krossat allt motstånd, slagit knock på förhandstipsen i höstas och framstår nu som en seriös guldkandidat

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Ängelholms kommun föregår med gott exempel och bildar skolar för många andra kommuner. Skåningarna går ut öppet med hur mycket de vill sponsra föreningarna i bygden. Och de uppger också hur mycket pengar respektive klubb får.

Viaplays utbud just nu är av rekordformat.Skidor i mängd är vi vana vid. Nnyligen förlängdes alla rättigheter för all skidsport, med undantag för skidskytte, till och med säsongen 2030.

Närmast kan vi se fram emot  hockeyns Nations Cup  i Montreal, Kanada och Boston, USA med Sverige, Finland, USA och Kanada. samt senaste tillskottet, Fotbollsmagasinet Tiki-Taka.

Mästartiteln är säkrad, men det betyder inte att arbetsro infinner  sig i Malmö FF. Många spelarfrågor behöver slutföras.

På tisdagen tillkännagav  MFF-ledningen att skyttekungen Isaac Kiese Thelin förlänger sitt kontrakt med MFF. Den 32-årige forwardens nya avtal gäller till och med 2026.