Inte heller experterna kan hjälpa till
En bra match mot ett Spanien som inte var så fantastiskt som experterna påstod, en bra halvlek mot Frankrike, en målvaktsinsats av hög internationell klass i en enda match; det räcker inte.
Fightas kan alla. Fysik kan alla öva upp, försvarsorganisation går att lära sig och det räcker en bit.
Och dessa experter...
Det var i det individuella ansvaret som det svenska damlandslaget svek.
Och jag hör knappt en enda s k expert ta modet till sig och påstå det.
Varför kan Danmark utbilda spelare som vinner både OS och VM? Varför kan Norge? Här går det knappast att skylla på vare sig astmamedicin eller läppsalva.
Mantrat har hela tiden varit; målvakterna måste stänga till, försvaret hålla ihop, kollektivet fungera.
Det jag såg var ett svenskt lag där spelarna lade så stor vikt vid kollektivet och kände sig som en del i något större men inte tog det individuella ansvaret.
Om nu Sverige har dessa fantastiska spelare - sett i ett internationellt perspektiv - som de handbollsinitierade påstår; vad var det då som gjorde att vi inte såg skymten av dem mera än i undantagsfall?
Måste vara djärvare
När fransyskorna, i den helt avgörande matchen om en semifinalplats, inledde med att flytta ut sin försvarsmur ett par meter öppnades en linje fri för snabba, påhittiga, djärva spelare att dyka in i och göra sig spelbara men det såg jag inte en enda gång.
I svensk lagidrott har alltid kollektivet och försvarsorganisationen spelat en stor roll och det är också det lättaste att rita upp, förklara och få att fungera.
Men man vinner inga medaljer utan kreativitet, individuell skicklighet, mod och initiativförmåga.
Den var som bortblåst med undantag från ett par bra matcher i början av Nathalie Hagman och Loui Sand. Och Gulldén förstås. Jamina Roberts då och då.
Anfallsspelet som helhet saknade finess och briljans och variation.
Bella Gulldén är en underbar handbollspelare - hon gjorde förstås alldeles för få mål också hon - men det är ju runt henne som det måste virvla och blåsa och löpas och luras för att hon skall kunna vara den effektiva playmaker hon är.
Var är farten och spänsten?
Svensk damhandboll måste helt enkelt lämna kollektivtänkandet ett tag, plocka in råmaterialet i smedjan och slipa fram de diamanter som krävs för att ta steget upp bland de främsta.
Nästan alla lag jag sett har haft spelare som med fart och spänst gjort mål från distans. Inte Sverige.
Den största behållningen i mästerskapet var Anna Lagerquist - alltför länge ratad i blågult - som höll sitt energiska, tuffa försvarsspel på hög nivå genom hela turneringen. Ett damernas svar på klippan Ola Lindgren under de gyllene åren med Bengan Boys.
Och på tal om det; handbollen kan verkligen glädjas åt en jämställd sport. Jag tänker inte på uppmärksamhet och bedömning utan på det faktum att det ur publik synpunkt är precis lika roligt att se tjej-handboll (ibland faktiskt mera underhållande) än herrhandboll, ett faktum som fotbollen måste avundas.
Ger lallandet ett ansikte...
Tv3:s uppställning har varit imponerande - i varje fall numerärt. Jag vet inte hur många s k expertkommentatorer det fanns men minst fyra i varje match. Det var Frändesjö och Ahlm och Claes Hellgren och Magnus Grahn. Claes Hellgren är ju ett fenomen i sig, jag gillar att lyssna till honom, men han talar ju företrädesvis för nördarna och med en insidevokabulär som du måste vara ympad med handbollens begreppsparlör för att hänga med i.
Men hur är det med kritiken? Det blir ju bara mesigt när den skall framföras av spelare, f d spelare, f d tränare eller sådana som hoppas bli förbundskaptener.
Det är som när poliser utreder sig själva. Det är lite smågnabb i familjen men ingen ärlig, tuff objektiv kritik. Det där skötte vi som journalister och kommentatorer en gång i tiden men nu finns nästan ingen som kan ge ett landslag objektiv och skarp kritik när det behövs.
Som t ex när det stod klart att Sverige inte alls hade så bra handbollspelare som påstods. När det bara var tomma ord när kommentatorerna påstod att ”de (vi) kan så mycket bättre.”
Nej, det kunde de inte.
För många s k expertkommentatorer ger lallandet ett ansikte och en röst.
Mest lästa just nu
Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.
Mötesordförande var Ola Johansson, Gästrikland, och han vill tona ned frånvaron av SvFF
Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.
Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.
Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl
Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt.
nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.
– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.
Närmar vi oss den dagen då ligaorganisationer som SEF, Föreningen Svensk elitfotboll med totalt 32 klubbar, SHL AB, 14 lag, har spelat ut sin roll – som en följd av A I-tekniken med självstyrande robotar vid idrottens arenor.
Då blir SEF och SHL mellanhänder som inte längre har någon funktion att fylla för elitlagen, ja lag i alla divisioner kommer i framtiden att ”strömma”sin egen idrott och skapa ”betalväggar - och kunna hämta hem miljoner direkt till klubben, den tredje parten,
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Hans B (inte verifierad)
ons, 2016-12-14 12:16
1. Åke Stolt
Klockrent som vanligt! Dessa hejaklacksledare till "experter" som inte törs komma i onåd hos spelare och förbund. Konstaterar att svensk handboll har kört fast i ett stereotypt idé -och tempofattigt spel som tillhör det förgångna. Ingen har heller ifrågasatt Signells brist på Coaching när Nederländskorna gång på gång kontrade in mål samt hur är det med relationen med Torstensson? Visst hade vi behövt henne , förhoppningsvis med självförtroende,som bombkastare för att skapa luckor och avlasta Gullden. Ngt lurt är det kan det vara personkemi????Skriv kommentar