Klubbar får vad de förtjänar

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

När SHL nu varit fantastiskt duktiga i både nytt tv-avtal och ett par stora sponsoravtal och deras klubbar den vägen får mer pengar från 2019 så blir reaktionen från ishockeyn den omvända, någon form av jantelag inträffar, hävdar Dan Persson.

Foto: Ulf Palm / TT

Sex Allsvenska klubbar skriver till ishockeyförbundet och vill att förbundet skall kliva in för att SHL-klubbarna tjänar för mycket relativt dem.

Alla ska och måste öka intäkterna

De vill alltså ha andras pengar. Media hakar på med texter som skulle fått Marx (Karl inte Groucho) att jubla. Marx är känd som uppfinnare av en ekonomisk modell som gör alla fattiga.

Min enkla syn på tillvaron är att jag vill att klubbar i SHL såväl som klubbar i Hockeyallsvenskan skall öka sina intäkter så mycket som möjligt och att det är upp till klubbarna att göra så.

Ingen blir gladare än jag om de Allsvenska klubbarna dubblar sin omsättning de kommande fem åren. Det bedömer jag dessutom som möjligt för dem.

Ortens storlek avgörande

För att då förklara grundläggande fakta om elitidrottens villkor så måste vi först skilja på liga och klubbnivå.

På klubbnivå handlar det om storleken på orten man verkar, avsaknad av konkurrens från fotboll, kvalitet på arena och resten är egen kompetens.

På liganivå handlar det om aggregerade värdet av antal människor i upptagningsområdet för klubbarna i ligan och skicklighet i försäljning såväl som att vara katalysator för klubbarnas utveckling.

Två som har presterat och belönats

För några år sedan omsatte MFF tack vare Europapengar mer än de 8 minsta klubbarna i fotbollsallsvenska tillsammans. Jag hörde inga klagomål från de andra klubbarna.

Östersunds FK har genom att prestera långt över förväntan fått in ca 40 miljoner kronor extra i år och det kan bli mer. Bara läst om hur fantastiska Östersund är. Inga klagomål alls på att de får för mycket.

Kommersiell idrott är enkelt. Elitklubbarna kan nå ca 0,8 procent av BNP i upptagningsområdet. Bor man på en mindre ort så krävs en lägre spelarbudget då mängden pengar till idrott är mindre.

Sportens tjusning

För varje tioårsperiod är korrelationen omsättning och tabellplacering 93%. Enskilda år kan lag överprestera och underprestera dramatiskt. Det är sportens tjusning.

Men över tid så är grundkravet en tillräckligt stor ort och helst utan konkurrens från fotbollen

Min enkla syn är att problemet inte är höga medieintäkter i SHL utan för höga spelarlöner i både SHL och Hockeyallsvenskan (svårt använda akronymen HA, den har ingen bra klang.)

Så borde spelarlöner bestämmas

Budget för spelarlönerna borde egentligen sättas utifrån BNP i upptagningsområdet för det är den mest styrande parametern. Mer pengar till klubbar som försvinner i spelarlöner skapar ingen utveckling alls av den produkt man säljer.

Det svåra att hantera med den historik som svensk idrott har som ideell folkrörelse är att elithockeyn blivit en del av upplevelseindustrin.

Klubbar och förbund säljer produkten underhållning idag.

För många elitklubbar

Man kan tycka att det är trist att det är så, men man kan inte förneka det, för då förnekar man verkligheten.

Vårt stora problem för svensk elitidrott är att vi har 32 fotbollslag och 28 hockeylag i ett land med bara tio miljoner invånare på 440 000 kvadratkilometer.

Med en miniminivå om ca 75 000 boende inom 40 minuter från arenan för SHL och Allsvenskan i fotboll och 50 000 för Hockeyallsvenskan och Superettan är vi för få för den här mängden klubbar.

Bristen i ekvationerna

Utöver Stockholm, Göteborg och Malmö, där inte ens Stockholm kan ses som storstad med internationella mått, har vi färre än 20 städer som kan ge rätt ekonomiska förutsättningar för ett elitlag. Och vi har 60 elitlag i de två stora sporterna.

Min egen slutsats för publiktappet i SHL är att uppgången till 14 lag nu slår igenom. Varje klubb får 4-5 matcher mot lag som inte drar publik mot 2-3 tidigare samtidigt som konkurrensen om människors fritid har ökat väsentligt och beteendemönstren förändras i ett tempo som oroar mig.

Bort med ett antal klubbar!

Jag skulle hellre se 12 eller till och med 10 lag i SHL och Hockeyallsvenskan.

Och självfallet färre i Fotbollsallsvenskan och Superettan också. Av enkla demografiska skäl.

En sådan minskning vore det enklaste sättet att öka omsättning i Hockeyallsvenskan såväl som SHL.

Vi bör också betänka de olika aktörernas roller. Förbundet skall utveckla idrotten Ishockey medan aktörer som Hockeyallsvenskan och SHL har som enda syfte att berika sina ägare, dvs de klubbar som spelar i respektive liga.

Alla tjänar på det!

När nu SHL, mycket framgångsrikt efter hårt arbete under lång tid lyckas med både stora sponsoravtal och ett fantastiskt tv-avtal är det fullständigt fel signal att de skall straffas för detta.

Det är nödvändigt för SHL att investera i kompetens och struktur för att klara den mördande konkurrensen från övrig underhållningsindustri. Här bör de bära initiala investeringar och ge Hockeyallsvenskan möjlighet att åka med till lägre kostnad. Då får vi utveckling.

Hotet mot svensk elithockey är andra aktörer inom underhållningsindustrin och förändrade beteendemönster. Inte att SHL tjänar för mycket, för det gör de inte.

Äts upp underifrån

När det gäller divisionerna under Superettan och Hockeyallsvenskan är jag bekymrad. Globala trender såväl som nationella trender är att elitidrottens omsättning ökar men att +100% av ökningen hamnar hos färre sporter och i den absoluta toppen.

Den här utvecklingen gör att klubbar på de nivåerna hamnar i ett eländigt moment 22. Här ser vi att antalet lag i lägre divisioner minskar.

Här är min för idrotten trista slutsats att här kommer vi att få en utslagning som ökar i hastighet. Mera pengar till division ett hockeyn ger då samma effekt som mer ström till en respirator. Jag tycker det är lika tråkigt som resten av Idrottssverige, men jag ser trender som är tydliga i den riktningen.

Vill man nu istället hitta en fråga som enar svensk hockey så är det att gemensamt agera för att 51% regeln försvinner. Med omregleringen av spel, kommuner som ekonomiskt går på knäna och inte kan hantera arenor och ökad konkurrens så behövs det en finansieringskälla till.

I övrigt skall vi hockeyälskare vara glada när det går bra för SHL.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Svenska Bandyförbundet drabbas av en rekordstor ekonomisk smäll. Nu avslöjas att underskottet är på nästan 5 miljoner kronor för 2022/2023. En av anledningarna är att Ryssland exkluderats och att det internationella utbytet inte  blev som det var tänkt.

Idrotten kan vara en riskmiljö för mäns våld mot kvinnor. Samtidigt är idrottsrörelsen en viktig aktör för att minska detta allvarliga samhällsproblem. Det visar en regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning.

–  Ideella ledare, volontärer och frivilliga föräldrar har motivationen, viljan och energin finns stora möjligheter, fortsätter Susanne Strand

All mat som blir över från Blodomloppet Stockholm den 13-14 juni skaskänkas till akutboenden i staden redan samma kväll. Initiativet, som görs i samarbete med Stockholms Stadsmission och DB Schenker, innebär att fler människor som lever i utsatthet kan äta sig mätta.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Norge och skidsport.Då finns det pengar om nån gång, kan vi tro.Men det stämmer inte alls. .På onsdagen fick landslagsåkarna beskedet att det blir nedskärningar till kommande säsong på grund av ekonomin.

Intresset för Obos Damallsvenskan fortsätter att stiga; det mediala intresset ökar liksom publiksiffrorna. Också intresset från spelmarknaden ökar. Generellt spelas det för 20 miljoner kronor på varje damallsvensk match, en tredubbling jämfört med för tre år sen. Med den ökade omsättningen ökar också risken för matchfixning. Något som Elitfotboll Dam (EFD) och huvudsponsorn Svenska Spel aktivt informerat samtliga lag i damallsvenskan och Elitettan om under våren.

Expressen har tagit ett nytt, kreativt grepp.  Med början på onsdagen inleds  den nya podden:  "Läget". Varje vardag släpps en nytt avsnitt med mix av nyheter. Där finns Sport men också nöje, krim, politik och längre fördjupningar. 

– Vi vill fånga lyssnaren som är i farten och snabbt vill få en uppdatering på väg hem från jobbet eller skola, när de handlar, lagar mat eller tränar, säger programledaren Sally Sjöberg.

SHL-ishockeyn köpkarusell snurrar vidare, trots alla kristecken i svensk ekonomi. På torsdagen offentliggjordes att Linus Omark, 36 år, bryter sitt kontrakt med schweiziska Servette Geneve och flyttar hem till Luleå.

 En affär som knappast varit möjlig om inte it-miljardären och Luleå-supportern Gustav Porser agerat i bakgrunden.  Omark har en succésäsong bakom sig, han bidrog i hög grad till Servettes ligaguld med 56 poäng plus 12 poäng i slutspelet.