Verkligheten - den ser ju inte beslutsfattarna

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Aldrig förr har vi knarkat bekvämlighet som 2020.  Vi tillbringar nästan all tid i vårt bekväma hem. Kanske använder vi telefonen för att fjärrstarta bilen så att den är varm och skön innan vi tar två steg mellan ytterdörren och bilen. Efter en skön tur i bilen väntar några timmar på det bekväma kontoret, varuhuset eller livsmedelsbutiken. Sen tar vi bilen tillbaka hem. Kanske sitter vi i en skön stol framför datorn någon timme till innan vi lägger oss i soffan framför Netflix. 

 Tyvärr fungerar bekvämlighet ungefär som knark.  Ju mer du får, desto värre blir abstinensen när du någon gång blir utan.  

När jag var ung spelade jag massor av fotboll. Nästan alltid på grusplan. Numera är stadens grusplaner konstant tomma.  På väg till en träning skrapar jag ofta en bild med foten i gruset mitt på planen. När jag kommer tillbaka en vecka senare finns bilden oftast kvar.  Bara konstgräs duger.  Igår cyklade jag förbi tolv konstgräsplaner. Elva var tomma, för i sju plusgrader och lätt regn vill dagens unga spela fotboll inomhus.   

Bekväma löpare blir inte annat än motionärer

- Här stryker jag en historia om HC Andersens ”ungdomen på ärten” för att istället berätta en anekdot.  

För tio år sen var jag tränare för fyra av Sveriges mest lovande unga löpare. Under vintrarna gnällde de ibland över lördagspasset.  25 km terräng med höjdskillnad som en Åreskuta.  Ibland gnällde de också över de 9 kilometrarnas löpning till intervallerna på onsdagar, trots att tonåringarna slapp springa hem efteråt.  Min andre-tränare ville alltid skjutsa de unga stjärnorna både till inomhus-hallen och tillbaka. Det vägrade jag låta honom göra.  Bekväma löpare blir aldrig mer än motionärer.  

I november 2010 tog andre-tränaren över ungdomarna och de fyra behövde aldrig mer springa till inomhus-hallen. De fick skjuts överallt, och under vintern tränade de oftast inomhus. De till och med värmde upp inomhus.   Den sommaren satte ingen av dem ett enda personligt rekord. Säsongen efter det hade alla utom en lagt av. 

Tyvärr är utmaningen precis densamma för alla oss som inte ska bli världsstjärnor i löpning. Som Elin Ekblom Bak har visat är svenska folkets kondition i mycket brant utförsbacke. Eftersom pandemin fått oss att sitta ännu mer still kan vi lugnt räkna med att sjukligt dålig kondition är norm redan 2021.  Olika symptom men samma knark: Bekvämlighet. Precis som grodan i värmepannan har vi blivit mysigt dåsiga av den sköna värmen. 

Farlig bekvämlighet

I skolorna har flera eldsjälar försökt stoppa den farliga bekvämligheten.  Flera strålande exempel finns bland rektorerna i Järva, men mina favoriter heter Eva, Tomas, Ellinor och Ulrika i utbildningsförvaltningens succé ”spring i benen”.  Den satsningen har gett 145 skolors elever en chans att röra på sig varje skoldag. Det är precis det som Sverige behöver, fast mycket mer.    

Nyckeln är närvaro. Fysisk, känslomässigt engagerad, entusiastisk närvaro. Det är så de har gjort skillnad.  De har slitit skosulor, sprungit i regn och skrikit sig hesa. Visat att de bryr sig.  Det är inte bekvämt, men det är så man får folk att ändra sina vanor. Det gäller barn i skolan precis som vuxna.  

I förra veckan hade ”Spring i benen” julfest. De borde fått medaljer och bonus i börsbolags-nivå. Istället fick de veta att de inte har något jobb längre.  Utbildningsförvaltningen stryper budgeten med 75 procent. Två av de fyra försvinner redan den sista december. Två veckors förvarning. Som arbetsgivare beter sig utbildningsförvaltningen som jag förväntar mig av en sjaskig pizzeria. Om det är så våra hjältar belönas, vem vill då engagera sig?  

Vilka 25 procent tror du utbildningsförvaltningen behåller? Du vet svaret. ”Spring i benen” blir ett kontorsjobb: Administration och kommunikation. Sociala medier och webb. Som vanligt är det tid på kontoret som räknas. Det som görs på marken, med eleverna ute i skolorna, det ser ju inte beslutsfattarna. 

Det är som med växande övre lagren i idrottens näringskedja. Fler och fler kommunikatörer, strateger, pedagoger, administratörer och kontorsplatser.  Bekvämt och trevligt.  På kontoret är det lätt att övertyga sig om att man ”jobbar”. Man ÄR ju på arbetsplatsen.  Nittio procent av nyttan gör de tio procent av idrottens anställda som är ute i regnet och hojtar, viftar med armarna och får saker att hända.  De som är ”på riktigt”, som Anders ”Älgen” Mattsson i Tensta. Jag ser mer av honom än av resten av RF och Stockholms stads idrottsförvaltning tillsammans. 

Älgen är på marken. Han pratar med alla klubbar och får igång samarbeten.  Han brinner för Tensta och den elden känner man av. Den ger respekt. 

Bekvämast av alla är ändå idrottens många kontrollorgan. Studieförbunds-skandalen i Tensta hade kunnat undvikas om bara en administratör, en enda gång hade masat sig ner till en enda av kurserna de finansierade. Då hade de märkt att lokalen var mörk, tom och låst.  Istället hittar de på kontroller som kan skötas från kontoret.  

Byråkratins förbannelse

Som förenings-ordförande får jag skicka in bokslut, stadgar, medlemsförteckning, styrelseförteckning, resultaträkning och balansräkning fem-sex gånger om året, för att inte nämna alla blanketter. 

Allt det här är sånt som skojare får ihop utan några som helst problem. 

Närvaro är ju lättare att ljuga ihop än att göra på riktigt.  

I studieförbunds-skandalen hade samtliga deltagare hundra procents närvaro i alla kurser.  Ändå fortsätter farsen. Det är bekvämt för administratörerna på kontoret.  De kräver medlemsavgift för att kunna dividera summan i redovisningens post ”medlemsavgifter” och därmed veta hur många medlemmar föreningen har. Bekvämt och fullständigt värdelöst. 

Så fort pandemin är över behöver hela Sverige komma ut i regnet, gräset och gyttjan. 

Då är idrotten en avvänjningskur mot bekvämlighet. 

Mårten Westberg

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
”I februari reste jag med familjen på semester. Då hade jag jobbat mer än 14 månader utan en enda ledig dag. Jag är målinriktad och gillar att anta utmaningar men i långa loppet är det inte hållbart att arbeta så”,
Med de orden vill Peja Lindholm lämna  uppdraget som vd i Östersunds fotbollsklubb.
Problemet är löst, Finnvedsvallen  en fotbollsarena igen
När IFK Värnamo har i sin ”femte hemmamatch” mot Kalmar FF den 19 maj blir det faktiskt spel på just hemmaplan, på egna Finnvedsvallen!

Eländet som bekymrat hela Fotbolls-Sverige är löst och åtgärdat.

Problemet är löst, Finnvedsvallen  en fotbollsarena igen
När IFK Värnamo har i sin ”femte hemmamatch” mot Kalmar FF den 19 maj blir det faktiskt spel på just hemmaplan, på egna Finnvedsvallen!

 

 

 

 

Eländet som bekymrat hela Fotbolls-Sverige är löst och åtgärdat 

Svensk Gymnastik växer - som inget annat förbund. Efter ett stort tapp under pandemin vände kurvan över antalet medlemmar i fjol och trenden håller i sig i år. Siffrorna för 2023 visar en total ökning om sex procent, eller 13 763 aktiva. inte mindre än 237 201 individer är aktiva i 924 föreningar, över hela landet. I 259 av Sveriges 290 kommuner finns minst en gymnastikförening.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Pengar i en folkrörelse, är det förenligt, i synnerhet vid behovet av miljoner. Och, räcker de kommersiella krafterna till i vårt land?
Ledande frågor när Center for Sport and Business på Handelshögskolan hade sin partnerdag.   Framtidsfrågor utmanade de närvarande som skulle försöka ta ställning. Ämnet är gränslöst, åsikterna och svaren likaså.
Det här är helgen då trav gäller för 100 000-tals svenskar. Solvalla invaderas av entusiaster och det uppstår en mycket speciell atmosfär med spel och, tävling och den spänning som det leder till.
Närmare 1,5 miljoner svenskar samlas årligen kring travet, en sport som förknippas med gemenskap och tradition som förts vidare över generationer. Inför årets stora travhelg, Elitloppet, vill ATG dessutom rikta nytt ljus åt travets betydelse i svensk historia. 

Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid. 

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.