Temat är att de är goda och de som har avvikande åsikter är onda populister som dessutom hatar. De får konstruktiv och välförtjänt kritik av Jenny Sonesson i GP. Hon skriver:

”Ärkebiskopen och de övriga avsändarna garanterar i sin text att de värnar alla människors lika värde och medmänsklighet. Att utmåla sina egna uppfattningar som de enda möjliga för humanister innebär emellertid att det motsatta framstår som inhumant. Det är en sofistikerad härskarteknik.”

Björn borde ha sagt nej

Jag är via Ingarö golfklubb en del av golfförbundet som är en del av RF. RF med 71 specialförbund brukar med stolthet säga att de företräder 3,2 miljoner medlemmar.

Vänster eller höger lika illa

Min enkla syn är att RF:s ordförande borde ha tackat nej till att medverka. Det finns mycket i artikeln jag delar av naturliga skäl. Det som irriterar är den bristande självbilden och att RF glatt väljer att inlemma sig i ledet för organisationer som av många ses som företrädare för vänstern. Det hade självfallet varit lika illa om det hade handlat om höger. Idrotten skall aldrig ens riskera att hamna i en politisering.

Jag är som exempel inte medlem i svenska kyrkan för att jag inte delar deras värderingar. Jag har svårt att se att mitt medlemskap i en idrottsförening skall användas för att förstärka något som ledaren för en organisation som är byggd på vidskeplighet tycker är viktigt. Sen bör vi notera att Antje är vår absolut bästa ärkebiskop någonsin, men bara på området att få flest medlemmar att lämna. Detta genom att politisera organisationen. Då bör RF undvika den metoden.

RF tar ställning i migrationsfrågan

Jag har i många år kunnat se hur Rädda Barnen propagerar utifrån undersökningar som handlar om relativ fattigdom, något som jag ser som intellektuellt, ohederligt men förmodligen är effektivt medialt.

Underrubriken ”Ett öppet Sverige där alla får plats.” kan inte tydas på annat sätt att RF numera har tagit ställning i migrationsfrågan, dvs man är för öppna gränser. Något som då får ses som motstridigt det våra stora partier nu har som linje.

Jag är för ökad arbetskraftsinvandring, aktiv antirasist och arbetar aktivt för att motverka hedersförtrycket. Det handlar alltså inte om det RF nu propagerar för, dvs om öppna gränser och fri invandring är något bra eller dåligt. Det handlar om huruvida RF skall ha en åsikt i den frågan. Det skall man inte.

Jobba för ”Alla får plats”

De föräldrar som har åsikten att de stora bristerna i vår bostadspolitik och konsekvensen i form av bostadsbrist bör påverka antalet nya människor vi kan välkomna bör också med trygghet kunna lämna sina barn till den lokala idrottsföreningen. De skall inte behöva riskera att barnen utsätts för åsikter i komplexa frågeställningar som migrationsfrågan.

RF har för sin kärnverksamhet inte haft framgång med den för idrotten livsviktiga frågan att ha tillräckligt med anläggningar utifrån hur många som vill idrotta. Det borde man lägga fokus på. ”Alla får plats” måste först gälla alla som bor här och vill idrotta innan vi kan hantera obegränsat med nyanlända inom idrotten. Något vi självfallet vill göra då idrotten är bäst på integration.

Jag kan anta att Björn inte är författare till den här artikeln. Hans språk är annorlunda. Här har initiativtagaren haft taktiken ”Vilka fler kan vi få att skriva på och den vägen företräda fler inom civilsamhället” och RF väljer att vara undertecknare för att få sin del av uppmärksamheten.

Det tycker jag var fel.

När, var, hur ska RF ta ställning

Nu är det här ingen stor fråga i sak, och för egen del så håller jag med om det mesta som skrivs, dock inte sättet det skrivs på, men det är inte poängen. Här skulle inte RF funnits med som undertecknare och i framtiden bör man tacka nej fler gånger.

Vi bör också noggrant notera att organisationer bör bli mer försiktiga med att påstå att de företräder sina medlemmar och i synnerhet de individer som utgör den stora massan som föreningsmedlemmar. I ett samhälle där enstaka procent går på årsmöten så har civilsamhällets organisationer kommit att mer och mer likna partierna där i praktiken bara de som har betalt för att vara närvarande går på årsmöten.

Den demokratiska legitimiteten är skadskjuten och det bör man acceptera. Slutsatsen är att RF skall vara försiktig med att uttala sig för ett kollektiv som i för stor utsträckning inte längre bryr sig.

RF är ett glas vatten

RF:s problem är självfallet att ingen vare sig älskar eller hatar RF. Man är ett glas vatten som nästan ingen bryr sig om. För specialförbunden är det enkelt. Dels har de en verksamhet som är idrott och de som har valt deras idrott älskar den idrotten. Då finns grunden för engagemang. Det saknar RF. Med 71 förbund som skiljer sig åt i storlek, i attraktionskraft, i ekonomisk styrka och ideologiskt är det dessutom ett renodlat helvete att finna grundbulten man kan enas om.

Den här gången trampade man fel. Ingen stor fråga och i sak hittar jag inget att kritisera. Det är att man undertecknar, självbilden som de enda goda och tron att man är representativ för sina 3,2 miljoner som är problemet.