När krutröken skingrats väntar den avslutande kvalserien, sex lag, med två biljetter till Hockeyallsvenskan, HA, i potten. En serie, där åtminstone ett lag redan är inskrivet, tidigare storklubben AIK med sju SM-guld.

En god chans har också ”Vilda Väsby”, som på isen leds av Christoffer Gozzi, lagkapten och son till AIK:s sportchef, Anders Gozzi. Efter seger i Allettan norra väntar nu final mot Halmstad Hammers, vinnare av Allettan södra, en rysare i bäst av tre matcher. Segrande lag direkt till kvalserien, förlorande lag får ännu en chans via play off-spel.

AIK som skulle spela i Vilundahallen...

Nog kittlar det att Väsby kan sätta käppar i hjulet för AIK, som efter sitt tredje tränarbyte under säsongen tränas av Roger Melin, säsongen 1991-1993 tränare i just Väsby. Vid säsongstarten i höstas hade AIK långt gångna planer, av ekonomiska skäl,  att spela sina seriematcher i Vilundahallen.

Ekonomiskt står Väsby väl rustat för HA, det  egna kapitalet beräknas efter säsongen snudda vid 2 miljoner-strecket. Efter djupdykningen i division två 2011-2012 har Väsby växlat upp de senaste fyra åren. Publiksnittet är 690, men i en kvalserie med AIK blir det röd lykta i Vilundahallen som rymmer cirka 2 500 åskådare. 

Tränare är Viktor Tuurala, hämtad från de egna leden, han är son till ordföranden Jukka Tuurala. Sportchefen heter Tom Tärnström, vars farbror är Dick Tärnström, välkänd AIK-profil. 

Halmstad Hammers gjorde det ”omöjliga” enligt Hallands-Posten, efter konkurs  säsongen 2006-2007  och efterdegradering i seriesystemet har laget gjort en stark comeback. Historiskt har Hammers utmanat Rögle i Ängelholm som ledande lag i regionen och  haft vittring till och med på dåvarande Elitserien.

Fullt på Hammers matcher

Nu rapporterar sportsligt ansvarige Niklas Söderström om en hockeyfeber som slår alla tidigare rekord. Halmstad Arena med plats för 4 000 åskådare är redan utsåld, ekonomin är i balans och licensnämndens kapitalkrav är uppfyllt. Truppen är ung och domineras av spelare från de egna leden.

Det är i Hockeyettan, med underliggande serier, som morgondagens Tre Kronor formas. Här har SHL-– och NHL-spelare sina moderklubbar,  här finns ishockeyns själ på riktigt och i kvaltider tänds en låga om avancemang, i varje fall en riktig hockeyfest.

Hockeyettans klubbar är organiserade i Hockeyettan AB som leds av Ronnie Glysing, med förflutet i Hammarbys ishockey. I skuggan av SHL och HA vill också Hockeyettans klubbar ha del av den ekonomiska kaka som i huvudsak ligger på SHL:s bord.

Steg för steg har Glysings arbete varit framgångsrikt. Avtal med ATG och Norwegian samt Aftonbladet har inneburit ekonomiska livlinor, i en miljö där spelarersättning är låg, om den överhuvudtaget existerar. 

Ny seriemodell introduceras

En ny seriemodell, från nuvarande 46 lag till 36 lag, med tre 12-lagsserier, kan sjösättas säsongen 2021-2022.

Förslaget har både för – och nackdelar. Kommersiellt är den nya modellen mer attraktivt för samarbetspartners, på klubbnivå råder högre resekostnader och risk för färre publikdragande derbymatcher minusposter.

Med tanke på Hockeyettans, och underliggande seriers, betydelse för svensk ishockeys rekrytering och tillväxt är det förvånansvärt att inte förbund och SHL-organisationen, visar större ekonomiskt intresse för den verksamhet som bedrivs, i huvudsak på ideell basis. Det är ju ishockeyns gräsrötter som möjliggör framgångsrika lagbyggen i elitsammanhang

Ishockey i dag handlar om pengar och ekonomiska resurser, på alla nivåer.