Konflikt är ett av de mer identitetspolitiska vänsterprogrammen i P1. Jag är P1-nörd och lyssnar från 06 till ekonomiekot klockan 18 sju dagar i veckan och har ett antal favoritprogram i P1 så jag känner dem väl.

För Ekman som nu uppenbarligen snöat in på identitetspolitik, intersektionalitet, postkoloniala strukturer och normkritik i sådan utsträckning att tankarna är låsta är utgångspunkten att då landslagstränare såväl som ordförande och GS i SvFF är svenskfödda, heterosexuella och till och med kristna män är man säkert rasister eller åtminstone i smyg SD-väljare. Det är den enda möjliga förklaringen.

Fruktansvärt ensidigt

Vi har just nu en utredning som skall föreslå hur Public Service skall se ut i framtiden och hur den skall finansieras. Det här programmet är så fruktansvärt ensidigt, det är så antiintellektuellt och det är ett utmärkt bevis för att vi bör ta en längre diskussion om nyttan av en skattefinansierad Public Service.

Att Konflikt och Ekman inte upptäckte att det bara är killar som inte själva fått välja sitt kön, att samtliga har svenska pass och att det handlar om nationalism får vi vara glada över. Vi har inga samer, inga tornedalingar, vi har diskriminerat alla över 40, alla som ser sig som kvinnor med vagina och risken är stor att representationen från HBTQ personer är för låg.

Idrotten är bäst

Det vi vet om integration är att idrotten är bäst, det behöver inte innebära att idrotten är bra, men den är bäst. Inom idrotten är fotbollen och basketen bäst på integration.

Skola, myndigheter och politiker är sämst på integration. Sedan är idrotten så stor med tre miljoner totalt och en miljon inom fotbollen att man som del av samhället inte borde kunna vara mer än 50 procent bättre. Det spöar man enkelt. Tyvärr.

Det här programmet handlar inte om fotbollen eller fotbollslandslaget. Det här programmet är ett tydligt bevis på att vi har stora problem inom Public Service.

Det inskränkta, insnöade, ensidiga anslaget är tydliga bevis på att Public Service och Sveriges Radio inte längre är representativa för de medborgare de förväntas tjäna. I bästa fall är det bara redaktionerna för Konflikt, Kaliber och några till och inte hela SR som är den sektliknande struktur som helt saknar mångfald. Dvs oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning och ålder har alla samma åsikter.

Det här intellektuella bottennappet går nämligen inte att förklara på något annat sätt.

SR är en av kärnorna för den för samhällsutvecklingen så skadliga identitetspolitiken, det vill säga tron (Det är tro närliggande religion och inget annat) att ens åsikter styrs av hudfärg, kön, sexualitet utifrån ett perspektiv där människor med annan hudfärg är förtryckta och måste tycka lika utifrån ett vänsterperspektiv.

Råd till Konflikt

Jag kan rekommendera Ivar Arpi och Adam Cwejmans bok ”Så blev vi alla rasister”. Den är en utmärkt förklaring till var det gick snett på redaktionen för Konflikt. Ett gott råd till redaktionen är att köra den som bokcirkel och diskutera frågor som svagheten i idén om postkoloniala strukturer ur ett svenskt historiskt perspektiv.

Med 23 spelare i truppen är det rent matematiskt så att även om hälften spelare hade varit av annan etnicitet än svensk hade det inte varit ett tecken på att man var duktigare på mångfald.

För någon månad sedan så var det Sportradion som hade otur när de tänkte. De lyckades presentera en så kallad utredning där de hade kommit fram till att kommuner med allsvenska lag subventionerar arenorna, något som hade varit en nyhet när den första kommunalt finansierade fotbollsarenan invigdes i England i mitten av 1850-talet.

Siffran 200 miljoner basunerades ut helt utan relation till elitfotbollens intäkter. Samma dag presenterar kulturradion glädjande en statlig utredning som föreslog 225 miljoner mer till så kallade konstnärer vars tavlor inte går att sälja.

Dags att fundera

Här någonstans finns det anledning för den parlamentariska utredning som tittar på hur Public Service skall vara uppbyggd i framtiden att börja fundera. Det finns också skäl att fråga sig om de åtta miljarder man föreslagit som finansiering är ett bra sätt att använda skattemedel.

Sen har Ekman och redaktionen rätt på en punkt. Utanförskapet och de barn som växer upp i utanförskap har sämre förutsättningar. Det är något som skadar fotbollen såväl som alla andra idrotter. Här bör man då komma ihåg att påståendet att det är Svenska fotbollförbundet som skapat utanförskapet försiktig uttryckt är svårt att finna en vetenskaplig bevisning för.