12 miljarder ska fördelas till idrotten
Hur skall idrotten i framtiden finansieras är en av de stora frågorna. RF skall på Riksidrottsmötet i maj 2019 besluta om hur de i framtiden skall fördela statsbidraget på 2 miljarder. Till detta kommer ett samhällsstöd på ca 4,7 miljarder från kommuner och regioner samt från kommunerna ca 5 miljarder i drift och investeringar i arenor. Totalt ca 12 miljarder.
12 miljarder skall jämställas med kulturen som får 35-40 om man räknar in den del av Public Service som är förtäckt kulturstöd och investeringar i kulturbyggnader.
Här genererar idrotten ca 3 gånger så mycket skatteintäkter tillbaka som kulturen där dessutom efterfrågan är mycket begränsad.
IIdrotten har blivit en tjänsteleverantör
I sommar har regeringen gett idrotten 100 miljonerför idrott på Fritidshemmen. Det är bra och välförtjänt men här ser vi en ny trend, samhället upphandlar tjänsten idrott av idrottsrörelsen. Dvs Idrottsrörelsen har blivit en tjänsteleverantör. Det tycker jag är positivt. Här finns potentialen.
I fjol så upphandlade Hörby tjänsten träning för äldre av ett kommersiellt gym medan Umeå gav äldre fri träning i kommunala simhallar med tränare från ideell förening.
Alarmerande är bristen på hallar
Vi har stor brist på hallar/anläggningar för träning och en besvärlig finansiell situation i kommuner och landsting. RFs strategi för 2025 innebär att vi skall ha fler som fortsätter idrotta efter elva år och att massor med vuxna skall idrotta i föreningsregi.
Det är ett omöjligt mål om vi skall begränsa oss till kommunalt finansierade anläggningar. Golfen som finansierar sina anläggningar utan samhällsstöd kan växa, behövs det fler golfbanor så byggs det fler golfbanor. Men golfen är rätt ensam om att finansiera sin verksamhet (som också omfattar +50.000 barn och ungdomar) utan samhällsstöd.
Hur det blir med idrottens intäkter från den omreglerade spelmarknaden återstår att se. Två år till den nya tilläggsutredningen skall presenteras. Minst 3 år till ny lagstiftning. Min bedömning är negativ. Även om den ideella sektorn får monopol på digital bingo är risken att de kommersiella bolagen tar marknadsandelar och slår ut de ideella aktörerna. Det gäller självfallet alla analoga produkter också. De kommer att dö. Sen tillkommer risken att även om idrotten skulle vara framgångsrika på spelmarknaden så sjunker det övriga statsstödet. Här finns ett par tre hundra miljoner för de stora ligorna och den yppersta elitidrotten, med del av pengar till CSR.
Kommunerna måste bygga mera
När det gäller anläggningsproblematiken är det min bedömning att 51 procent nu blivit ett hot som på allvar begränsar en snabbare utbyggnad. Vill vi ha seriösa kommersiella aktörer som finansierar anläggningar måste de kunna ha kontroll över verksamheten för att säkra sin investering. Nu landar såna pengar hos aktörer som Superpark som skapar massa rörelse och samhällsnytta men utan samverkan med föreningslivet.
Strategi 2025 och 51-procentregeln är en direkt krock. Vi behöver utöver kommunalt finansierade anläggningar fler lösningar där privata aktörer kan ta den rollen. Annars får vi färre nya anläggningar. Läser man SKL:s prognoser om kommunal ekonomi blir detta oomtvistlig fakta. Grupper av föreningar bör också genom bolag med kommersiella aktörer kunna bli ägare/operatörer av anläggningar.
På den positiva sidan ser jag ”upphandlingsmodellen”. Det är lönsamt för kommuner att upphandla träning för äldre. Finns en del konkurrensrättsligt att hantera men kostnaden för kommunen torde blir mindre än 10% av minskningen av kostnader för äldrevården. Här behövs inget statsstöd. Här finns massor med intäkter för föreningslivet om man är intresserad. Man måste räkna med konkurrens från kommersiella aktörer. Kräver självfallet kunskap om hur man ger bäst träning för äldre och betalda ledare.
På en statlig nivå finns det anledning att upphandla/ersätta integrationsprojekten runt om i landet. Vi vet att idrotten är bästa aktör på integrationsområdet, vi vet att ersättningen måste upp för att idrotten skall orka. Vi vet att besparingar i samhället som effekt av bättre integration är mycket stora.
SPK är viktig, ja, avgörande
Jag ser begreppet SPK (Svett per krona) som en viktig parameter. För kulturen är motsvarande BPK (bildning per krona). Skall idrotten få mera stöd måste vi löpande visa att vi ger mer tillbaka för varje krona stöd än andra delar. Det fotbollen, golfen med flera gör för att påvisa idrottens samhällsnytta.
Det finns också vissa hinder med ”Upphandlingsidrott”. De små föreningar och förbund som inte kan vara med hamnar i en än sämre sits. Föreningar som brinner för att utveckla elit får också svårt att ställa om sig om de ens skall ge sig in i upphandlingsidrotten. Konkurrensen från kommersiella aktörer kommer också att bli svår.
Så sammanfattningsvis så kommer vi att få en finansiering som ser ut som följer:
Det generella statsbidraget kommer att utvecklas sämre än kulturbudgeten. Så är det bara eftersom RF inte vill ta fighten.
Kommunala bidrag kommer att bestå men inte öka. Kommuner kommer inte att kunna inte finansiera anläggningar utifrån efterfrågan och behov. Här har jag en förhoppning om att e-handeln växer snabbt så att stora lador i shoppingområden kan köpas billigt för idrott, men det tar två-tre år till.
Upphandlingsidrott för äldre och integration har alla förutsättningar att bli en god intäktskälla för de föreningar som är duktiga nog.
Nu krävs det ett ändrat tänk
För att då avsluta med den stora frågan. Vad händer på RIM 2019 om framtida finansiering, dvs fördelning av statsbidraget och vad som krävs för att bli invald/få stanna kvar.
Min gissning är en kompromiss som blir utslätad och inte skapar det förändringstryck vi behöver.
Det jag vill är att man för att få bli invald skall ha minst 100 föreningar och minst 15.000 medlemmar. Samma gäller för att vara bidragsberättigad med undantag för befintliga mindre som har haft tillväxt de senaste 5 åren. För förbund med mindre än 150 föreningar skall extern revidering av föreningar och medlemsantal göras årligen.
Då kan vi fördela pengarna så det blir mycket svett per krona. Det stärker idrotten mot kulturen.
Mest lästa just nu
AIK Fotboll, noterat på NGM, hade intäkter från rörelsen på 65,6 miljoner kronor under det andra kvartalet i år, jämfört med 57 miljoner motsvarande kvartal i fjol.
Och som av en lycklig händelse genomförde AIK ytterligare en mångmljonförsäljning på fredagen då Lamine Fanne såldes till Luton.
På två affärer har AIK tjänat nästan 100 miljoner.
I slutet av året öppnar Göteborgs Tenniscenter, efter ombyggnad och anpassning av en anläggning som tidigare var Padel Center Delsjön.
Bakom satsningen står fem göteborgare med ett stort engagemang för svensk tennis. En av dessa är den förre storspelaren Magnus Gustafsson som nu får en permanent bas för sin verksamhet som sedan 2012 är inriktad mot att utbilda och utveckla unga talanger i regionen.
De blev kollegor och vänner. Sven-Göran Eriksson tränade Degerfors fotbollslag, Curt Einarsson tränade Boltics bandylag i skiftet mellan 70- och 80-tal. De var värmländska kollegor i början på ny karriär.
Vi hade mycket att diskutera eftersom vi hade likadana erfarenheter, minns Curt och tänker framför allt på åren 1975-91
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Piteå HC fick den gångna helgen ett härligt besked. Klubben tog hem veckans premiumvinst, win–win, på 100 000 kronor i senaste dragningen av Folkspels nya JOYNA-lotteri.
– Så välkommet. Vi har många hål att fylla, säger ordförande Kjell-Anders Johansson.
Nu är vi långt från Tipsextra... Premier Legaue i TV serveras vid tio supersöndagar med välknda profiler vid sidlinjen, nämligen Fredrik Ljungberg, Peter Schmeichel och Jaap Stam.
– Det känns väldigt häftigt att ge tittarna en studio på plats i Premier League. Ett nytänkande som vi är väldigt stolta över, säger Viaplays sportchef Erik Westberg.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar