Messi är tidernas jultomte

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Julen har redan varit. Vi fick klappar allihop.

För det här måste ha varit den bästa VM-finalen genom tiderna. Och en saga med ett lyckligt slut i juletid behöver vi väl alla.

Don’t cry for Me-ssi, Argentina! Jo, en liten tår blev det, banne mig.

Messi gav presenter till alla, men hann, förstås också att fira med hustru och sonen.

Det brukar ju aldrig gå så som manuset är skrivet. Fotbollspelare improviserar, eller förstår inte varandra, eller tröttnar eller kan inte.

Frankrike och Argentina kunde. Och det slutade med att den buttraste mannen på triumfpodiet var han som gjort tre mål i en VM-final och för en stund kunde kunde glädjas åt en silvermedalj.

Nu är han den bäste

För allt var ju förutbestämt, det stod väl till och med i julevangeliet att det skulle gå som det var dem sagt.

Lionel Messi är nu världens bäste fotbollspelare genom alla tider. Han har vunnit allt, har en lång och makalös karriär i framförallt FC Barcelona, det bästa klubblag som funnits då för tio år sedan, han behövde ”bara” ett VM-guld för att nå positionen alldeles bredvid Diego Armando Maradona. Nu har han en förlorad och en vunnen VM-final precis som han som hittills haft gudastatus.

Maradona har ju till och med ett eget kapell under Argentina juniors hemmaarena i Buenos Aires, en egen liten församling och det kan låta hur sjukt som helst men jag har varit i Argentina, jag såg när de första gången blev världsmästare under militärdiktaturen 1978 och hjälten hette Mario Kempes och allt var helgalet och tre-fyra miljoner firade en hel natt. Det är antagligen samma nu.

Han får nog ett litet kapell Messi också. Hittills har folket inte riktigt tagit honom till sig, fram till segern i Copa America i fjol hade han inte vunnit någonting med landslaget, man har kunnat läsa ibland att man i Argentina mera betraktade honom som europé eftersom han kom till Barcelona redan som en 13-årig lite planta som inte ville ta sig.

Slapp Maradonas skugga

Idag är det inte bara Argentina som tar honom till sitt hjärta. Hela världen har förundrats över hur han, i sitt sista VM kunde frammana bilden av sig själv för tio år sedan, hur han som i sina klubbar lunkat omkring lite ointresserad emellanåt nu var engagerad, på snabba fötter igen, hela den invecklade repertoaren intakt och spelbar, lite tuffare, lite mera utåtriktad och ledande dessutom. Det var som om han kände att Maradona inte satt där på läktaren längre och höll ett kritiskt öga på honom. Nu sprang ur Diegos skugga. Och han behövde inte, som i PSG, slåss med två super-egon som Neymar och M, Bappé, om vem som skall hålla i taktpinnen.

Med det lilla enkla - som är det svåraste - och det oerhört invecklade och komplicerade gjorde han Argentina till världsmästare för tredje gången. Idag är det helgdag i Argentina, frågan när väl om det blir mera gjort före jul. Den lille Messi-as har ju redan kommit och julklappar har som sagt redan delats ut. Strö palmer, bred ut kläder. Hosianna i höjden. Hela världen jublar. Ja, kanske inte fransmännen då men det var ju faktiskt också deras förtjänst att det här måste klassas som den bästa VM-finalen genom tiderna. Eftersom den innehöll allt.

Argentinas fenomenala första halvlek, M´Bappés kvittering inom två minuter i slutet av matchen, den överlägset bästa förlängning jag sett i en viktig fotbollsmatch med två lag som gick för att avgöra och inte fegspela sig fram till ett straffavgörande, Messis 3-2 i 110:e minuten (och då trodde vi på det lyckliga slutet) och så M´Bappé igen med en straff till 3-3, herregud, tre straffar i en VM-final plus avgörandet från 11-meterspunkten där de franska nerverna svek och Argentinas målvakt Martinez spelade en hjälteroll igen. 

Det blev som i manus

Hela VM-finalens förspel har innehållit sagorna om Messi och M´Bappé, klubbkamraterna i Paris SG, som nu skulle spela huvudrollerna, nu på var sin sida, omenhur ofta blir det så att allt följer manuskriptet. Det var de båda klubbkamraternas match - jag vill inte skriva vänner för det är jag inte riktigt säker på att de är - de var inblandade i alla sex målen, satte sina straffar i det slutliga avgörandet, Messi två i mål och med en genial fots yttersida lösgjorde han knuten till det strålande kontringsanfallet som gav 2-0. 

Den här VM-turneringen har lämnat så många frågetecken efter sig, så mycket äckligt utanpåverk med pråliga kulisser, blottlagt så mycket fusk och fiffel och dålig respekt för människor, en pajas i Fifa som suttit i diktatorns knä i drygt ett år men VM har också belyst en massa hyckleri från dem som skriker högst om vad fotbollen (idrotten) borde göra för att nästa dag köpa olja och gas eller göra andra affärer med  länder som Qatar.

Fotbollen tog till slut över och vi glömde för en stund varför vi inte alls borde varit där. En turneringen med mycket fegspel och stornationer som svek slutade med två jättefina semifinaler, en fin match mot bronset och en fullkomligt makalös final. 

Nu kan alla jubla

Sverige var inte med - och jag vet inte om jag vågar skriva det - men de VM-turneringar jag bevakat på plats där Sverige inte varit med - Mexiko 1986, Frankrike 1998 - är tillsammans med årets de mest intressanta eftersom det gett möjligheter att utforska fotbolls världen på ett helt annat sätt när inte Sverige kräver punktparkering varje dag. Och ärligt talat; i den här turneringen hade Sverige inte haft mer att komma med än Danmark - och det var inte mycket.

Avslutningen nästan för bra för att vara sann. Alla fick sitt. Qatar jublar förstås, Infantino talar om den bästa turneringen någonsin, Argentina gråter och dansar och vem i hela världen kunde motstå att beröras av den överlycklige Messi som hade så imponerande mycket att ge både sig själv, sina lagkompisar, folket, världen, fotbollsesteterna, TV-tittare jorden runt. Det blev ett drama till slut med ett crescendo som ingen dramatiker i världen kan kopiera. VM-turneringar brukar inte bli bättre och bättre, VM-finaler kan vara totalt platta och tråkiga men den här hade allt, precis allt vad som går att begära.

Och i Argentina har man nu tre gudar att tillbedja. Det är väl egentligen emot reglerna men när fotbollen är som störst struntar man i sånt.  Den tredje går dessutom omkring på jorden med kronan på huvudet och ett stort leende på läpparna. Nu är han Den Störste.

Åke Stolt

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.