Jodå, han var charmig igen, svensk fotboolls nyaaffischnamn, danskenjon Dahl Tomasson. Foto: Jessica Gow / TT
Spännande blir det hur som helst. Hur det skall gå, om det blir ett helt nytt landslag vi får se, om trenden vänder och resultaten kommer. Det blir ett VM 2026.
”Faen tar honom om han inte kvalificerar oss till VM”, sa mitt fotbollsintresserade barnbarn Carla, en fräck södertjej som, förutom andra stora drömmar, också bär med sig den att få flyga till den amerikanska kontinenten (VM delas av USA, Canada och Mexiko) om drygt två år och sjunga ”När vi gräver guld in USA”. Den bästa svenska kampsång som någonsin gjorts. Hon ansåg sig för övrigt vara en bättre förbundskapten än Janne Andersson under hans sista år.
Han flirtar med alla
Carla är en av alla dem som Tomasson flirtar med. Han vill inte bara ha med sig medierna, spelarna, han friar också till folket, allas vår passion, att vi skall dela glädje och bekymmer, att vi skall vara med och göra något stort tillsammans.
Jag vet inte riktigt vad han väntar av oss - vi har ju redan ett prövat tålamod efter två stora mästerskapsmissar, så hur länge står vi där lojalt på landslagets sida, hur mycket mera tål vi? Med andra ord; hur länge kommer Tomasson att må så där gott som han verkar må just nu inför sin nya, stora uppgift, och hur kommer han att förklara sig (på engelska) och vilket tonläge hamnar han i om det blir motgångar direkt. Det blir spännande att följa.
Igår presenterade han, som sagt, sin första landslagstrupp för två träningsmatcher mot Portugal (borta) och Albanien (på Friends). Efter en rekordkort tid på sin viktiga post. Klart att han inte hittar rätt från början.
Han har just påbörjat inventeringen av det material som till slut skall kokas ner till en trupp, kapabel nog att att ta Sverige till VM. Det är överordnat allt. Kvalet till slutspelet är ett svenskt landslags allra viktigaste matcher. Det är dessa som sätter slutbetyget på en förbundskapten.
Rekordkort startsträcka
Inlindat men alldeles tydligt - dock säkert inte medvetet - drämde han iväg en känga mot sin arbetsgivare, Svenska Fotbollförbundet, och ytterst den högst ansvarige ordföranden Fredrik Reinfeldt. Tomasson sa inte att han fått en omöjlig uppgift, att han alltför snabbt kastats in i ett omöjligt uppdrag utan nödvändiga förberedelser.
Han är en alldeles för fin och välartad gosse för att göra det. Men det han sa gick inte att missta sig på. ”En väldigt stressig start”. Knappt två veckor från det han presenterades avslöjade han nu sin första trupp. Han har inte hunnit besöka alla, inte ta alla de nödvändiga samtalen, inte haft några kontakter med sin företrädare, Janne Andersson, inte hunnit se de spelare han skulle behövt läsa av. ”Det har varit lite för stressat, men sådan är situationen”, sa han.
Sanningen är att han, på grund handlingsförlamning på ett stökigt och omstuvat ledarskikt på förbundet, fått en helt onödigt kort startsträcka, alldeles för lite tid på sig för förberedelser, organisation, kontakter, lägesavläsningar.
Lite tur har han ändå att i sin närhet ha tillgång till två av de bärande delarna när Janne Anderssons lag var som bäst, Kim Källström och Sebastian Larsson. Gissar att de har varit högst delaktiga i den första uttagningen.
Fritt från låsningar
Ännu så länge lever Tomasson i sin dröm om att kunna göra Sverige till ett spelande lag, ett attackerande lag, att få spelarna att tänka framåt, att spela snabbt, att skapa målchanser och bli medvetna om att målen står på kortsidorna. Kort sagt; han vill inte ha en massa tidsspillan, rundspel, tillbakaspel, tvekan; han struntar i formationer, en fnyser åt alla kommentatorer som pratar om fyrbackslinje, trebackslinje, fembackslinje, han ser fotbollen som en flytande rörlig konstart, där alla medverkar, ingen är låst i förutbestämda konstellationer, om den moderna fotbollen som inte låter sig förklaras i låsta positioner och sifferkombinationer.
Han kommer från ett land med en lite friare syn på livet, lite gränslöst och inte så kontrollerat. Hur det går att kombinera med det svenska kynnet återstår att se, men Sverige ser ju heller inte ut som förut, i Sverige tillbringar de bästa spelarna numera sina liv från tonåren i icke svenska miljöer.
Om det sedan ökar vår internationella anpassning, gör det lättare att tampas med de bästa fotbollsnationerna med den rådande tidens fotboll, det måste han bevisa för oss. Smekmånaden kan bli ovanligt lång eftersom VM 2026 är Tomasson slutmål och kvalet inte startar förrän i mars nästa år.
Fyra debutanter tog han ut. Anton Saletros, AIK, Gustaf Nilsson, Union Saint-Gilloises, Simon Olsson, Heerenveen och Jacob Ondrejka, Antwerpen. Jag hade gärna sett de båda jättetalangerna Roony Bardghji oc h Lucas Bergvall, båda 18 år och varför inte Allsvenskans bäste spelare 2023, MFF:s Sebastian Nanasi. De får kvala in via U21.
Skriv kommentar