Men - domaren skall inte synas...

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Så har det alltid låtit; domaren märktes inte - då måste han ha varit bra. Mohammed Al-Hakim märks.
Djurgårdens färgstarke sportchef, Bosse Andersson, hävdar till och med att han (domaren alltså) gillar att vara i centrum.
Hur som helst; vad hade hänt om scenen på Tele2 hade varit den omvända?
Mohammed Al-Hakim tummar på domarnas hederskod - att synas så lite som möjligt. Foto: Foto: Mickan Palmqvist / TT

 

Häcken ledde med 3-0, kunde ha varit både fyra och fem, och spelade den där fotbollen som vi tyckt så mycket om att titta på de senaste åren oavsett vilka preferenser vi har vad gäller lag och känslor och tillhörighet.
Häcken har spelat den mest moderna och avancerade anfallsfotbollen i Sverige - det har gett ett guld - och nu var man på väg att krossa Djurgården.

Lite självförvållat

Då vändes allt upp-och-ner. Djurgårdens inbytta nyförvärv, Tokmac Nguen, drev in från vänster och skruvade dit en otagbar pärla i det som kan komma att bli en långt halsband om han fortsätter så här. 
Häcken ser säkert matchen i efterhand och konstaterar att man kunde blockerat bättre. Det finns ju bilder på allt och analytiker i parti och minut. Så trots att det till slut blev en feldömd straff som kom att diskuteras kommer Häcken i sin efterhandsanalys aldrig ifrån det självförvållade; ett onödigt drivande med bollen, en dålig touch, en pigg Lukas Bergwall som snor åt sig bollen, ett skott, en målvaktsretur och så är Tokmac där igen och pillar in en retur och plötsligt, när övertidsminuterna tickar, har Djurgården fått liv, ett hopp tillbaka från ingenstans och i Häcken sprids skräcken och istället för att bara skyffla iväg bollhelvetet så långt som möjligt - emot spelideologin förstås, men den måste man ibland ge avkall på i nödläge - tillåter man Djurgården äga slutminuterna och ja, så kommer det där skottet som i fjärde övertidsminuten träffar (eller inte) Adam Lundkvists arm. 
Det ser inte Mohammed Al-Hakim, det går inte att se, för armen är gömd för honom, skymd av Lundkvists överkropp, men en linjeman (ja, jag vet att de heter något finare och nu gjorde han skäl för namnet assisterande domare och skrek (antar jag) i det interna kommunikationssystemet rätt i örat på Al-Hakim: ”Straff, straff, blås för helvete, han blockerade med armen”.

Vad vill man uppnå?

Och så stod det helt obegripligt 3-3 och Häcken kan gräma sig hur mycket de vill över att de inte täckte bättre, inte bara slog iväg allt som rörde sig men också tänka en gång till: vi borde ha VAR. 
Det stod några gulfärgade stackare i publiken som jag antar var tillresta Häcken-fans men de kunde knappast gör sin röst hörd, vare sig mot domaren eller för VAR. Men tänkt om det varit det omvända; att Djurgården haft ledningen med 3-0 och Häcken fått kvittera på en feldömd straff i den sista spelminuten. 
Då hade det funnits över 20 000 vittnen som i alla fall kunde ha tänkt ett varv till i den där förvildade VAR-debatten. ”Det kanske vore bättre ändå om rättvisa kunde skipas.” För jag antar att VAR-systemet måste kunna se från två håll. Nu fanns inte en enda kamera tillgänglig - om nu inte några privatspanare stod på rätt sida för att serva videoanalytikerna efteråt - som kunde bevisa att bollen överhuvudtaget tog på armen eller om - vilket det ju såg ut som - armen hölls tätt intill bröstet och alltså inte på något vissa gjorde kroppen större. 
Vad är det man vill vinna egentligen med den här nya handsregeln som alla som anser sig begripa fotboll helt är emot? 
Och borde i varje fall inte domare och assistenten på linjen tagit en minuts överläggning. Frågan ”Är du helt säker?” borde  varje fall ha legat nära till hands. För alltjämt gäller väl i all juridik att man friar om det inte finns vattentäta bevis.

”Gillar att synas”

Lite kul i sammanhanget att Djurgårdens sportchef, Bosse Andersson, hade kritik att rikta mot domaren Al-Hakim trots att han för kvällen stod på de gynnades sida. ”Han är en kontroversiell domare”, sa Andersson, ”han tog många felbeslut idag men han gillar att vara i centrum”.
Domarlegendaren Jonas Eriksson - som jag alltid litar blint på - tyckte i TV att det inte var straff och han tillhör naturligtvis ja-sidan i VAR-debatten. 
Men det har varit ett antal tveksamma beslut redan efter två omgångar i Allsvenskan där VAR hade kunnat skipa rättvisa och släcka ner alla heta diskussioner om huruvida det var straff eller offside. 

Varför har de sådan makt?

Jag kan inte begripa varför supportergrupperna skall ha så stark makt i frågan, men kanske kan de också  ändra ståndpunkt om de starkaste av dem drabbas av ett antal feldomslut. 
Egentligen begriper jag inte varför VAR:s vara eller icke vara inte enbart är en sak för Föreningen Svensk Elitfotboll. Det är ju bara Allsvenskan och möjligen Superettan som kan komma ifråga och SEF är ju en helt annan maktfaktor i elitfotbollen idag än för bara några år sedan.
Hur som helst; det svänger om Allsvenskan och jag måste bara skriva detta; söndagens tifo före matchen Malmö-Hammarby är det mäktigaste jag sett. Ett konstverk med så mycket känsla och symbolik med hela ståplatspubliken omringad av ett kuliss av det mytomspunna Möllevångstorget. Så vackert att varenda bengal bara borde gå hem och lägga sig.

 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.

Mötesordförande var Ola Johansson,  Gästrikland,  och han vill tona ned frånvaron av SvFF

Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.

Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.

Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl 

Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt. 

nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.

– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.

Närmar vi oss den dagen då ligaorganisationer som SEF, Föreningen Svensk elitfotboll med totalt 32 klubbar, SHL AB, 14 lag, har spelat ut sin roll – som en följd av A I-tekniken med självstyrande robotar vid idrottens arenor.

Då blir SEF och SHL mellanhänder som inte längre har någon funktion att fylla för  elitlagen, ja lag i alla divisioner kommer i framtiden att  ”strömma”sin egen idrott och skapa ”betalväggar - och kunna hämta hem miljoner direkt till klubben, den tredje parten, 

IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med  Information om att det bllir  en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren,  Linus Wahlqvis,  mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra  radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.