Onsdag kväll den 13:e september 2017 har klubben haft medlemsmöte och meddelat att man behöver 1,5 miljoner kronor omgående, försökt få en checkkredit och skickar ut medlemsavgiften för 2018 med sista betaldag 20/9 2017. Dvs de pengar som skall ge medlemmarna en bra bana 2018 går till stor del åt till att betala skulderna nu.

Det är värre än så

Jag tror man behöver mer än så enligt devisen att är det dåligt är det alltid värre är det bra är det alltid bättre, men det kan jag inte belägga.

Vi hade som grund för våra ganska tuffa förslag pekat på att klubben hade ett banklån på 8 miljoner som saknade säkerhet i värde. Klubben ägde inte marken, arrendeavtalet med Stockholms stad var ofördelaktigt och kunde sägas upp, renoveringsbehovet för klubbhuset kunde vara enormt, det fanns andra eftersatta områden och att marknaden, dvs medlemmarna syn på medlemskapet förändrades snabbt. Vi fick inte medlemmarna med oss på de åtgärder vi föreslog, dvs de tre procent av medlemmarna som var på medlemsmötet gjorde tummen ner.

Resultatet kommer nu.

Ågesta gjorde 2010 en rekonstruktion efter att ha hamnat på obestånd. Nu har man problem igen.

Mot all logik

Ågesta är en av landets 450 klubbar som har bäst förutsättningar, antalet golfare i upptagningsområdet (30 min avstånd) är högst i landet, bra kommunikationer, kul och bra bana. Köpkraften i upptagningsområdet ligger 50 procent% över snittet i landet. Dvs Ågesta skall inte hamna i ekonomiska bekymmer.

Problemet är samhällsförändring. Förr i den gamla världen var man medlem i föreningen och föreningens problem var ens eget problem. Idag är man kund i föreningen och ser ingen anledning att betala för problem eftersom det finns andra klubbar man kan bli kund i som inte har problem.

Om styrelsen och de 3 procent som går på årsmötet tror att det gamla samhället finns kvar och 1500 medlemmar som inte går på årsmötet ser sig själva som kunder blir problemet akut.

Ågesta hade 2012 30 procent av fullt betalande medlemmar som inte spelade mer än två rundor per år. Inte ovanligt bland landets golfklubbar, men viljan att betala mer eller tidigare för något man inte utnyttjar är i dagens samhälle begränsat och minskande.

Svår utförsbacke

Läget är allvarligt. Att lösa det genom utökade lån är väldigt svårt, de banker som förr lånade ut pengar till golf finns inte, reglerna är annorlunda.

Försöker man få in mer pengar från medlemmarna riskerar så många medlemmar att lämna att man går back. Den ekonomiska krisen har gjort att man får kritik för dålig kvalitet, dvs en utförsbacke har redan påbörjats. Huruvida kvalitetsförsämringen är reell eller upplevd är i dagens samhälle oväsentligt. Känsla spöar fakta numer.

Styrelsen i bolaget riskerar att bli personligt ansvariga för bolagets skulder då det finns gott om dokument som påvisar att läget varit känt länge. Att som ledamot i styrelsen i en ideell förening (som äger ett bolag) riskera att stå som betalningsansvarig för en miljon är tragiskt, men det finns för många exempel på att det händer.

Vi får se hur det går, jag är inte medlem och saknar information. Jag hoppas att det löser sig.

Skall jag försöka beskriva varför läget är som det är så får jag börja i ett annat samhälle. Ågesta hade när det bildades ett upptagningsområde av det vi på den tiden kallade arbetare. Ericsson som då mest sålde hårdvara hade tiotusentals anställda i LO kollektivet som skruvade ihop MD110 och andra växlar i närområdet. Ågesta var en av de första signalerna om golfen som folksport med en helt annan syn på golfen som föreningsidrott än de ideella föreningarna i Djursholm, Hovås, Falsterbo där man var ideell för att det var vulgärt att låta futtigheter som pengar vara del av klubben.

Här skapades en kultur där ideellt också handlade om att ta så lite betalt som möjligt, det har skapat eftersatt underhåll och det har trots det perfekta läget skapat för låga inkomster för att utveckla verksamheten.

Det är inte onda människor som medlemmar och styrelse som skapat den här situationen för Ågesta, det är tvärtom individer som brunnit för föreningen så till den milda grad att önskad verklighet fått ersätta faktisk verklighet som grund för beslut.

Konsten att vara en ideell och kommersiell förening

Samhällsutvecklingen har medfört att ideella föreningar kommersialiseras med helt nya krav på kompetens och ansvar. Demokratiska beslut som skapar ekonomiskt obestånd är tyvärr allt för vanligt i idrottssverige. Konkurrensen om människors fritid är mördande, kraven på kvalitet på satsad fritidstimme ökar hela tiden. Det är inte enkelt att vara ideell förening och vara så beroende av kunder som en golfklubb som saknar offentligt stöd är.

Medlemsmötet igår där medlemmar nu har två veckor på sig att betala 2018 års avgift och har en och en halv månad på sig att lämna igen spelrätten, dvs lämna klubben, kan ha förvärrat situationen.

Det är ledsamt och jag hoppas att Ågesta på något sätt tar sig igenom problemen men jag är inte speciellt optimistisk.

Svensk idrott behöver bli bättre på att skapa intäkter och hantera ekonomin och det gäller alla idrotter.