Det är nu som villkoren bestäms
Det man missar på försäsongen får man lida av under vintern.
Det är nu som förutsättningarna formas ute i hockey-Sverige. Några klubbar spelar fortfarande, men även där och framför allt hos de som har spelat klart har förberedelser inletts inför den för kommande säsongen.
Budgetens storlek
Överlag är svensk hockey duktig på sponsorsförsäljning och mäter sig mycket bra i jämförelse med andra lagsporter i Sverige och även andra hockeyländer som t. ex. Finland, Tyskland och Schweiz. Kreativiteten med olika sponsorspaket, riktat mot olika nätverk etc är hög.
Det är pengarna som avgör. Intäkterna ger möjligheterna eller begränsar de samma.
I sin tur påverkas spelarersättningarna. Det är alltid en dikussion om hur högt har varje klubb råd att sikta och hur mycket måste man reservera för nya värvningar under säsongen.
40 miljoner är snittsiffran för SHL-klubbarnas lönebudget. Då gäller det att arbetet på intäktssidan fungerar.
Så skilda villkor
Om vi håller oss inom SHL har klubbarna numera en marknadsavdelning på vardera fem-sex personer. Av klubbens totala omsättning på 130 miljoner (snitt) drar man in cirka 40 miljoner via TV-pengar (25 miljoner) och dräkt- och arenareklam. Sedan tillkommer loge- och restaurangförsäljning.
Intäkterna varierar beroende på utformningen av klubbens arenaavtal. Som exempel har Malmö Redhawks i Allsvenskan inga intäkter alls från kiosker, pubar och restauranger i Percy Nilssons Malmö Arena medan klubbar som
Färjestad och Växjö har betydligt fördelaktigare villkor.
Det här bestämmer ju till stor del föreningarnas möjligheter. Plånboken växer eller minskar.
Olika möjigheter i arenorna
Det har byggts och renoverats rikligt i Arena-Sverige de senaste tio-tolv åren och förutsättningarna har blivit större. I dag gäller en helt annan prioritering för restauranger och loger än förr i tiden med ”korv med bröd” i en kylig ishall.
Inte minst har omtanke och bättre komfort inneburit att flera kvinnor går på hockey, publiken har breddats, ja, allt detta kan ni.
De nya arenorna bjuder på flera möjligheter till intäkter. Men också större kostnader till kommun, banker, investerare etc.
20 miljoner dyrare för MoDo
När MoDo Hockey flyttade in i Fjällräven Center i centrala Övik för åtta år såg deras förutsättningar ut så här:
- I gamla Kempehallen betalade de Öviks Kommun 1,5 miljoner kronor per säsong totalt för ishyra, reklamrättigheter och även kanslihyra. Det var allt.
- I nya Arenan blev den summan 21 miljoner. MoDo behövde alltså öka intäkterna med nästan 20 miljoner för att nå break-even.
Så det finns en bister ekonomisk verklighet med nya dyra arenor. MoDo Hockey är bara ett exempel, men visar tydligt hur det krävs mycket gott sportsligt resultat för att publiken ska komma och hinna med äta och drick i mängd...
Globen är kanske det bästa exemplet. Den tillkom under pompa och ståt för 25 år sedan, hyllades reserverades, men i dag har ingen av Stockholmsklubbarna råd att spela där.
När Blue Saints fick nobben
Som avslutning. Lite kring detta med huliganer och oroligheterna runt arenorna. Ett ofog som pågått i 30-talet år. Men varje gång en ”händelse” äger rum (senast nu i Helsingborg) hör man ”hur kunde detta hända” eller ”jag är chockad”.
Historien upprepar sig. Alla skyller på alla. Men i slutändan har det inte hänt speciellt mycket sedan 80-talet för att på allvar stävja eländet. Trots idogt arbete från många parter. Men pöbeln bara hånskrattar alla i ansiktet och får fortsätta att älska uppmärksamheten.
Vad jag vet är det bara en klubb som tagit ordentligt avstånd från sin supporterklubb. Det var 1989 när Globen invigdes. Djurgården Hockey nobbade då Blue Saints krav om ståplats.
Dåvarande vd:n Åke Bergdahl och sportchefen Ingvar ”Putte” Carlsson som tillsammans med Globens ledning prioriterade i stället säkerhet. Det blev ett jäkla liv. Bergdahl, Putte och deras familjer mordhotades. Men de stod på sig. Följden blev en skilsmässa i ”äktenskapet” DIF-Blue Saints.
Klubben tappade en del publik och stämning. Men det var lugnt på läktarna. Men problemen försvann inte utan skiftade till fotbollen. Och där finns de kvar…
Mest lästa just nu
På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.
Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy.
I Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet ”folket älskar Villa, inte bandy”.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.