Kommunal dopning vanligt i mindre städer

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Ekonomisk dopning har vi hört talas om – men kommunal dopning? 

Patrik Sylvegård, vd. i SHL-laget Malmö Redhawks tvekar inte. Han hävdar bestämt att det pågår en kommunal dopning i SHL, och att ligan är på väg att bli de mindre städernas stora sport. 

Han reagerar över att skattepengar är en del av finansieringen av SHL-löner på 200 000-300 000 kronor i månaden per spelare.

-Min fråga är om kommuner ska backa upp elitidrott på det sättet, säger Patrik Sylvegård.

-I klartext innebär det stora ekonomiska skillnader. SHL-lagen är starka varumärken, främst i mindre städer.  Det märks i de kommunala anslagen,  jag efterlyser en debatt i  ämnet, menar Patrik Sylvegård.

På torsdag, 14 september, inleds 2023-2024 års säsong. Av Sportbladets ”Hockeybibel”  framgår att kommuner stödjer ”sina” lag med miljontals kronor varje år. Från ekonomiska bidrag till att gå i borgen för lån, kraftfulla driftbidrag och marknadsförings avtal. Floran är stor och uppfinningsrikedomen i kommunala rådssalar imponerar.

Skänkte arenan

Här finns kommuner, Timrå, som skänkt (!) arenan till föreningen, Timrå IK, och därefter investerat 120 miljoner, för att därefter köpa tillbaka arenan för 45 miljoner kronor.

Två lag skiljer sig från övriga 14.  Sylvegårds Malmö Redhawks och Frölunda HC. Här inskränker sig den kommunala insatsen till sedvanliga aktivitetsstöd.

 I Örnsköldsvik går årligen 16 miljoner kronor till MoDo Hockey från kommunen.  Kommunen stod också som säkerhet för de lån som föreningen tecknade i Swedbank när Hägglunds Arena byggdes.

Sune Westberg kultur – och fritidschef i kommunen betonar att grundidén med Hägglunds Arena var att lyfta staden och få tillväxt i kommunen.

Ska kommuner backa upp elitidrott, när finansminister Elisabeth Svantesson (m) med bister uppsyn analyserar samhällsekonomin, och när oppositionens Mikael Damberg (s) hävdar att en stor del av det svenska folket saknar mat att ställa på bordet.

Berättigad fråga

I Sverige finns 290 kommuner, vård, skola och omsorg, är den kommunala förvaltningens kärnvärden. Dagligen nås vi av larmrapporter från den kommunala sektorn, varsel, friställningar och besparingar går som en röd tråd genom det kommunala Sverige.

Ska kommuner backa upp elitidrott? 

Idrottens Affärer har skickat Patrik Sylvegårds fråga vidare till Nils-Olof Zethrin på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, han företräder SKR i idrottsrelaterade ämnen.

 -Frågan är intressant, och har diskuterats inom SKR och fanns på agendan vid styrelsebeslut 2011. Ärendet har en framträdande plats i förbundets nyantagna  idrottspolitiska positionspapper där vissa relationer till elitidrotten berörs. Frågan om elitidrottens anläggningskrav är till exempel alltid aktuell. 

-Jag varken kan eller vill göra någon juridisk bedömning om bidrag/stöd skulle vara ett brott mot kommunallagen. Jag känner inte till något rättsfall. Vad gäller Östersunds kommun och kopplingen till stadens fotbollslag finns det olika rättstvister som har en relation till kommunen, men jag känner inte till dess juridiska status i nuläget.

-Men visst förtjänar frågan att belysas, det finns en del intressant forskning om ekonomiska effekter hos idrotten vid stöd från kommuner.  

Nils-Olof Zethlin vill i det sammanhanget gärna rekommendera nationalekonomen Emelie Värja och hennes licentiatavhandling, ” Är en framgångsrik förening bra för den  lokala ekonomiska tillväxten”.

Emelie Värja är 38 år hon har spelat fotboll och har som främsta merit att hon ”tunnlat” Marta, Brasiliens stjärna. Hon är nu knuten till Örebro universitet och hennes projekt belyser samhällsekonomiska effekter av kommunala kultur och idrottssatsningar. 

 Hennes slutsatser är väl värda att studera för kommundirektör med vidöppna plånböcker.

-Många politiker hävdar att idrottsstöd ger tillväxt, men det finns inget vetenskapligt stöd för ett sådant påstående, skriver Emelie Värja i sin avhandling.

Omöjligt i Stockholm

Med hjälp av avancerad vetenskaplig metodik inom nationalekonomi ifrågasätter hon kommunernas våta dröm att synas inom idrotten. Hon konstaterar:

-För ökad tillväxt finns en rad alternativa investeringar, som att höja kvaliteén på välfärden, fler lärare i skolorna, skapa mindre barngrupper.

Malmö-bossen Patrik Sylvegård vill inte gnälla, men reagerar på de orättvisa förhållanden som gäller i SHL. Han har onekligen en poäng i påståendet att mindre städer dominerar SHL-kartan 2023.

Stockholm är för andra säsongen i rad utan SHL-lag. Anledningarna är flera, men både Djurgården och AIK har ett frostigt umgänge, milt uttryckt, med arenaägaren, SGA Fastigheter, ett dotterbolag till Stockholms stad.

Kanske har Karin Wanngård (s), finansborgarråd, råkat läsa Emelie Värjas avhandling som onekligen väcker intressanta frågor om kommunernas miljonrullning i den svenska hockeyvärlden, ja i idrotts-Sverige som helhet.

Kjell Nilsson

Fakta

 

 De 14 SHL-lagen har en årlig omsättning på närmare 1,5 miljarder kronor.  Organisatoriskt är SHL-lagen att jämföras med stora koncerner,  med flera ekonomiska ”ben”, som fastighetsbolag och eventbolag. 

 I Rögle ägs arenan av Arenabolaget AB, där fastighetsföretaget Backahill äger 48 procent, Ängelholms kommun äger elva procent. Bakom Backahill återfinns byggföretaget PEAB:s grundare, Erik Paulsson.

 Den sportsliga verksamheten bedrivs i den ideella föreningen, i linje med svensk idrotts beslut om medlemsinflytande, som garanterar medlemmar majoritetsstöd upp till 51 procent.

 Utländska investerare har inget att hämta.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.

Mötesordförande var Ola Johansson,  Gästrikland,  och han vill tona ned frånvaron av SvFF

Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.

Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.

Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl 

Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt. 

nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.

– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.

Svenskt föreningsliv har miljoner skäl att tacka Jonas Klavberg, 56 år, och nära förknippad med innebandy laget Warbergs IC,  fyra SM-guld, det senaste erövrat 2008 och med tre segrar i Europacupen.

Som it-entusiast insåg Jonas Klavberg först av alla hur media- landskapet och rättighetsfrågor var under förändring.

IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med  Information om att det bllir  en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren,  Linus Wahlqvis,  mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra  radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.